Etikettarkiv | stresskompetens

När tar oro slut?

007Stress är oundviklig, vi utsätts för den dagligen. MEN…Stress kan också betraktas som livsnödvändig eftersom den får oss att reagera på akuta hot och får oss att reagera kraftfullt fysiskt och psykiskt. Vi blir taggade, presterar optimalt (!)… men bara om vi kan hantera stressen väl och inte gå under av de symtom eller distraktioner som den lockar fram i oss. Det vill säga om vi har förmågan att hantera stressen och se den som en hjälp för oss att skärpa sinnen och vår kraft för att klara av utmaningar vi ställs inför och i teorin låter det ju enkelt men…
Idag har vi lite andra tigrar än vad som fanns när vi levde i jägar- och samlarkonstellationer. Samhället har ändrats men inte vår reaktion på hot. Det är väldigt svårt att veta när hotet är över. När ska jag sluta älta, grubbla, oroa, tänka, fundera eller tänka ”tänk om” och ”får jag jobb/lägenhet/sova inatt/ vila någongång från kontorets travar av papper” eller vad det nu kan vara. Det sammanvävs med en rad olika kravbilder inifrån och utifrån. Vi har ett behov av att finnas till och känna meningsfullhet eller skapa meningsfullhet vilket kan generera en ny typ av stress där vi hela tiden ska utvecklas, prestera väl och visa upp oss. Vi jagar meningen, vi jagar framtiden och hoten eller stressen har inga gränser. Det kanske är så mycket viktigare idag att blir bra på att sätta gränser, att träna på sätt att slappna av mentalt och hantera orostankar/ältande etc.
Har du någongång blivit uppmärksam på när en tanke eller känsla som är av negativ karaktär gått över till en positiv känsla och tanke? Just det där ögonblicket? Vad är det egentligen där i det ögonblicket som händer då i ditt sinne eller gjorde du något speciellt?

Strukturella möjliggöranden möter individuella resurser = Framgång och Hållbarhet

Stresshantering genom mental träning… Hmmm, vad menas med det?

Mental träning handlar om att skapa goda förutsättningar att hantera motgångar och medgångar, att optimera dina resurser till det tillfälle då det krävs. Jag gillar att kalla det mentalt gym, det du tränar på mattan tar du sedan med dig ut i verkligheten och anpassar till den rådande situationen. Du tränar din hjärna att hantera förändringar att flexibelt hänga med i förändringens vindar utan att gå av. Med en lagom spänningsnivå.tree_whisper

Mental träning handlar om att skapa en process, ett nytt sätt att ta sig an livets med och motgångar. Mental träning är allt som inte är fysisk träning, det mentala gymmet. Med övertygelsen om att allt kan utvecklas hela tiden är det lätt att bli stressad över att utveckling går långsamt. Mental träning handlar lika mycket om att låta processen ta tid som att utmana sin komfortzon. Träning av dina mentala processer kan förändra hela din verklighet, ditt sätt att leva. Skapa tro och mening, omvärdera, börja leva ett värderingsstyrt liv och se världen med nya ögon.

Ta chansen att lära dig stresshantering genom mental träning. Vänta inte till den dagen du redan känner av stora portioner stress. Tänk lite att det är som att lära sig simma. Det kan rädda dig från att drunkna den dagen du behöver det. Den dagen vi hamnar i en situation där simningen kan rädda oss från att drunkna behöver vi kunna simma väl och vara starka i de starka strömmarna, hålla oss uppe tills vi kan ta oss i land eller hålla oss flytande tills havets stormar lagt sig. Har vi förmågan och övat på att simma kommer vi kunna ta oss ut situationen bättre än om vi inte kunnat simma, eller om vi inte tränat upp dessa egenskaper har vi inte heller  styrkan att orka med strömmarnas kraft.

Att ägna tid och utvecklat förmågan att använda sina inre resurser, arbeta med kognitiva strukturer, ägna tid åt att sänka stressnivån är inte alls waste of time och är hälsofrämjande och förebyggande på samma gång. Du håller dig flytande och vet vilka verktyg du kan använda i olika situationer. Din upplevelse av världen formar din verklighet och det finns många sätt att träna dina mentala processer för att du ska må så bra som möjligt och hitta din äkta glädje. I glädjen finner du din passion, dina JA och det vi kallar motivation. Attraktionsnivån i dina målsättningar skapas utifrån Motivation.

För dig som är arbetsgivare, och vill arbeta hälsofrämjande och skapa ett bra klimat motståndskraftigt för förändringar och stresspåfrestning, handlar det om att skapa förutsättningarna för medarbetare att påverka sin situation, arbeta med delaktighet, skapa möjligheter till utveckling i relation till kompetensnivån, kommunicera värderingar och tydlighet i målsättning bland annat.

På individ och organisationsnivå är det olika strategier och det handlar om att arbeta med strukturella förutsättningar och möjligheter parallellt med individens egenmakt och stresskompetens för att skapa hållbara företag.

Det är framtiden!
http://www.stresskompetens.com

kontorslandskap mer sjukskrivningar?

En repris eller vad säger vi – Åter en studie om kontorslandskapets inverkan på vår hälsa.
Kontorslandskapens distraherande miljö skapar stress. När vi hela tiden blir avbrutna och behöver använda mycket av vår energi till att stänga ute det som brusar och avbryter oss – vår beslutsamhetsmuskel blir trött och kvalitet i arbetsuppgifterna lackar efter.
Det här har uppmärksammats och  företag har startats inom mental ergonomi där visionen är att vi anpassar arbetsplatsen efter hjärnans funktion och skapar gynnsamma förhållanden för hjärnan ska fungera optimalt så vi kan fokusera bättre och skapa bättre kvalitet i det faktiska arbetet.

Nedanstående länk från stressforskning.se har sammanfattat en studie om kontorslandskapens påverkan på vår hälsa med mätverktyg sjukskrivningar. De skriver ”En av slutsatserna var – inte helt överraskande – att infektionsrisken ökar när man placerar många människor i samma rum och att även stressrisken kan öka i större utrymmen med många olika ljud och minskad integritet.”

http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/%C3%B6kade-sjukskrivningar-med-kontorslandskap-1.169007

Hej Malmö…

Sivardsson Foto

Foto; Anna Sigvardsson

Idag har varit en lång dag med mycket förberedelse inför morgondagen och en del jobb i gympro.se. Jag har guidat en person i en individuell stresskompetenskurs vilket har lett fram till ordentlig utveckling för min klient, vilket är toppen kul!

Imorgon blir det Malmö och Mindfulnesscenter hos Ola Schenström där Igor Adorsis ska vara med och leda gruppen genom instruktörsutbildningen. Igor kallas i välkomstbrevet för superpedagog så likt ett förväntansfullt nyfiket barn ser jag mycket fram emot morgondagen. 🙂

Kvällen här avslutades med en tentamen i Kognitionsvetenskap på distans med ett Godkänt resultat, härligt att få reda på hur det gick direkt- många ggr får studenter vänta upp till 18dagar.
Hoppas er dag varit bra den med.

Vad är stress?

Den medicinska och den psykologiska definitionen skiljer sig åt. Begreppet stress har ingen allmän bestämd definition enligt boken Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg (2009). Svårigheten om enighet i definitionen beror på svårigheter att mäta stressen eftersom den påverkar oss olika samt att stress till viss del är ett mentalt fenomen och mäts genom självskattning samt olika vetenskapliga inriktningar oenighet om mätbarhet och definition. Den typen av stress när det är svårt att hinna med, tappa känslan av kontroll är en upplevelse av stress och därmed något subjektivt . Men stress är någonting som inte enbart sker mentalt utan även fysiskt (Währborg 2009).

Självskattning, observation men också mätning av blodtryck, kortisolnivåer samt blodprov och hormonhalter kan vara mätningar som görs rent medicinskt när stress ska mätas objektivt (Währborg 2009).
Stress är mobiliserad energi som förbereder oss för kamp eller flykt och även om stressens karaktär har förändrats genom åren har inte vår fysik ändrats (Währborg 2009). Kamp och flykt responsen är naturens gåva för att vi ska kunna reagera fort och överleva hotet vi står inför, och vi reagerar på vår tids tigrar på samma sätt fysiskt som de tigrar vi en gång jagade i djungeln (Mcgonigal 2013). Vår tids tigrar verkar vara mer av den mentala karaktären än fysiska kamper för vårt liv.  trots det reagerar vårt kropp som det gällde leva eller dö.

Olika defintioner av stress
 Hans Selyes definition av stress som ”Kroppens respons på påfrestningar” 1936.
 Konflikt eller obalans mellan resurs och krav Cannon 1940-talet.
 Subjektiv upplevelse av stressoren avgör stressreaktion- James Skinner
 Orsak till stress är ingen bestämd faktor, individens varseblivning, tolkning och motivation avgör slutgiltig reaktion Chrousos & Gold 1991 (Peter Währborg , Stress den nya ohälsan , 2009 )
Hans Seyle var den person som definierade stress som vi oftast ser på det idag inom medicinen, en påfrestning rent biologiskt för kroppen. Han definierade buller, ljus, temperatur som stressorer som bidrog till strain, som skulle kunna översättas med ordet spänna åt och utvecklades till definitionen påfrestning av yttre stimuli som han också ansåg var en normal, vardaglig, del av en människas liv . Seyle kopplade även begreppet till en tidsaxel vilket
skapade en förståelse för vikten av återgång till det normala utgångsläget efter en påfrestning, återhämtning, den teorin fick namnet GAS generellt adaptions syndrom. Om inte återhämtning möjliggörs blir följden utmattning4 . Vi utsätts för stress, därefter sker en reaktionsfas och efter det en anpassnings eller återhämtningsfas5. När vi utsätts för stress reagerar vi rent biologiskt med exempelvis;
– Påslag av adrenalin, noradrenalin
– Hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar.
– Andningen ökar för att syresätta kroppen
– Smärttröskeln höjs
Funktionerna som sätts igång i kroppen är till för att skydda oss och få oss att agera fort.

Stressforskning har på senare år börjat intressera sig för den sociala interaktionen mellan människa och miljö (Währborg 2009). Forskningen ser också människan som en person som besitter ett antal resurser såsom hälsa, gener, socialt stöd, socioekonomisk status, självbild och utsätts i vardagen för ett antal krav på jobbet, i skolan, i familjen etc. Är dessa i obalans en längre tid uppstår negativ stress, stress som kan få utfallet ohälsa .

Det kan också vara tvärtom om kraven i miljön i miljön är för låga skapas tristess om individens resurser är högre än de angivna kraven ett exempel på det är arbetslöshet eller arbeten som är monotona och inte stimulerar människans potential tillräckligt (Währborg 2009). Resurser och krav behöver, enligt Stressmedicinska institutet, vara i balans för att vi ska kunna hantera våra liv på ett hälsosamt sätt och har större förmåga att växla mellan gas och broms.
God stress (Eustress) och negativ stress (Distress) verkar vara relaterat till vårt sätt att hantera den situation som vi upplever som stressande vilket får konsekvenser för vår prestation. God stress bidrar till att skapa motivation genom att vi blir mer alerta. Vad som är god stress och negativ stress är högst subjektivt. För hårt pressade individer presterar dåligt och för lite pressade individer presterar också dåligt. Aurousal är relaterat till vår prestationsnivå och om vi är tända, vakna blir vi till viss del motiverade och presterar bättre och mer effektivt men det gäller bara till en viss gräns.

Därefter blir vi trötta, energilösa och om vi pressar oss hårdare utan att ta hänsyn till signalerna kan vi drabbas av ohälsa och i värsta fall bränna ut oss (Währborg 2009).

…Självkänslan har skyddande egenskaper & vår självkänsla ökar om vi stressar ner enligt forskning…

Att utveckla självkänslan var i mina tonår en sak som oftast arrangerades för unga tjejer på olika fritidsgårdar och sk. tjejforum. Det arrangerades tjejträffar med målet att öka självkänslan som om det enbart var unga tjejer som behövde arbeta med den delen av sig själva. Givetvis behövs forum för den här saken men att stärka självkänslan är ingen tjejgrej utan en människogrej.
Jag tror att självkänsla är en färskvara, vilket får stöd inom forskningen, som vi hela tiden behöver ge näring för att bibehålla likt en inre kondition oavsett om vi är unga, gamla, tjejer, kvinnor, pojkar eller män. Inte alltid som en grupp med en ledare utan med enkla knep i vardagen som stärker oss inifrån och där vi accepterar oss själva för vad vi är och vill väl mot oss själva. En stark självkänsla ger effekter på andra livsområden och får effekter på dina livsstilsval enligt forskning. Jag har sammanfattat lite om självkänslans effekter med koppling till forskning, som utdrag nedan, när jag skrev mitt kursmaterial för ett tag sedan.

…Självkänslan har skyddande egenskaper men vår självkänsla ökar också om vi stressar ner enligt forskning…

Vidare spelar självkänslan in, enligt en teorisamlings artikel i Oxford University press 2004 i vår förmåga att hantera stress. I artikeln beskrivs en god självkänsla som en skyddsfaktor för påverkningsbarhet av stress i arbetslivet och i skolan. Liknande tankar har Aron Antonovsky (1991) i sin teori om Generella motstånds resurser som fungerar som ett skydd för påfrestning. Enligt artikeln är självkänsla någonting som utvecklas under hela livet, från vaggan till graven och som kan tränas upp. Artikeln beskriver att självkännedom, självförtroende och egenvärde utgör en individs självbild och en god sådan ger effekter på predisponerande faktorer, möjliggör mental hälsa och upprätthållande av beteende som gynnar den mentala hälsan samt har en inverkan på förmågan hos individen att hantera påfrestningar såsom stress. Artikeln beskriver att medvetenheten kan skapa nya relationer med sig själv, med missbruk, stress, mat eller annat beteende som hänger ihop med uppfattningen om påfrestningar samt sig själv och sin egen förmåga att klara av påfrestningar.

Självkänslan på det sättet att vi ökar vår locus of control (Hassmen, Hassmen & Plate 2003) och genom det ökar chanserna att vi blir mer aktiva och proaktiva vilket är en förutsättning för att träna mentalt. En bra självkänsla skapar inte bara en bra förutsättning för mental hälsa utan också en förebyggande faktor för att främja socialt gynnsamt beteende, enligt artikeln, och lär oss att selektivt välja det optimistiska, positiva sättet att se på motgångar, förluster eller andra negativa influenser.
Det verkar rimligt att anta att locus of control har en grund i den egna självbilden och har en utvecklingspotential genom träning vilket betyder att det går att lära sig att agera utifrån en inre locus of control i stressammanhang på ett sätt som utvecklar sitt eget sätt att tänka och ta sig an utmaningar proaktivt eller kanske rentav se problem som utmaningar för att möjliggöra en hanterbarhet. (läs mer om locus of control här )

Utan en grund i självkänslan och att jag kunde ta kommandot över att påverka den hade jag inte kunnat byta attributionsstil, inställning, och på så vis ändrat mitt sätt att leva från reaktiv på omständigheter till proaktiv.

“Finally, negative and positive feelings of self-worth could be the result of a cognitive, inferential process, in which children observe and evaluate their own behaviors and competencies in specific domains (self-efficacy). The poorer they evaluate their competencies, especially in comparison to those of their peers or to the standards of significant others, the more negative their self-esteem. Such self-monitoring processes can be negatively or positively biased by a learned tendency to negative or positive thinking (Seligman et al., 1995).” Citat ur artikeln I oxford Univerity press 2004

Det finns intressanta samband mellan vårt beteende och hur vi mår, vilken känsla av egenkontroll vi har, vår subjektiva upplevelse av vårt egenvärde samt den subjektiva upplevelsen av vår förmåga att klara av saker och den faktiska förmågan att klara av saker.

En övning i Muskulär avslappning med mig som guide – ENJOY!

Hur känns del egentligen att vara avslappnad??
Det kan du prova nu genom att göra en övning i muskulär avslappning.
Här har du ett smakprov från stresskompetens,  en helt gratis avslappningsövning.
Spänningsreglering ingår i steg 1 i den mentala träningen för att  du ska utveckla en sensitivitet att märka skillnaden mellan spända och avspända muskler.
Sambandet mellan spänningsnivå i kroppen och prestation är känd och väl dokumenterad i forskningsvärlden. främst inom idrotten.  För att inte onödig energi ska gå åt till onödigt spända muskler är det viktigt att träna avslappning och öva upp förmågan att slappna av och avlägsna överspänning som är vanligt vid stresspåslag under längre tid.
Avslappning sänker
– andningsfrekvensen
– hjärtfrekvensen
– syreförbrukningen
-muskelspänningen (bättre blodgenomströmning)
-mjölksyrenivå (laktat)
Mentalt kommer hjärnvågorna till Alfa, ett avslappnat och lugnt tillstånd.

Youtubeklippet är ett ljudklipp och du ska ju ändå hålla ögonen stängda så ingen bild behövs 😉

Klippet är En guidad avslappningsövning som ingår i den mentala grundträningen i stresskompetens. Att öva upp förmågan att slappna av är en viktig förmåga som hjälper dig att själv reglera din spänningsnivå i vardagen.

Följ övningen med nyfikenhet och koncentration, moment för moment och se vad du upptäcker.

Enjoy 😉
http://www.stresskompetens.com