Etikettarkiv | stress

Fungerar affirmationer – positiva budskap?

 

Fungerar affirmationer – positiva budskap?
Ni vet sådana budskap paketerade i en rad med kraftfulla positiva ord som ska få oss att känna oss peppiga och må bättre, hitta våra inre styrkor och få oss att fokusera på det positiva…
såsom ” You are a Winner” ” Love yourself, live now and avoid cake” 🙂 ”I am better and stronger for everyday”

Vetenskapliga studier säger att det kan tom få oss att känna oss värre om det sker som enskilda insatser. …
Det verkar vara skillnad på enskilda insatser och affirmationer som en del av ett bredare program – då har det större önskvärd effekt -enligt studier. Önskvärd effekt till ett mer positivt handlande och tänkande.

”Does that mean positive affirmations are of absolutely no value? Not according to Dr. Wood and her co-researchers. They say that positive affirmations can help when they are part of a broader program of intervention. That intervention can take place in a number of forms such as cognitive psychotherapy or working with a coach who has expertise in the behavioral sciences.”

Det verkar också vara bra att utveckla ett accepterande förhållningssätt till sina negativa, nedbrytande tankar- att observera dem och att de finns där.
”So what can we learn from all this? Two things–first, just engaging in positive affirmations by themselves, can do harm to people with low self-esteem, and provide only little benefit for those with high-esteem, if those affirmations are not part of a comprehensive program of self-growth, preferably with a knowledgeable professional; and second, the traditional cognitive psychotherapeutic approach of trying to change people’s negative thinking through logical processes may actually be counterproductive, compared to an approach that has people accept their thoughts, not resist them and give more energy to them by thinking about them, but rather engage in positive behaviors.”

Vetenskapaen har, även om den har ett förklaringsvärde och ett slags bevisande effekt, sina begränsningar. Det är mycket vi inte vet om påverkningsbarhet och hälsans alla dimensioner. Om inte budskap skulle påverka oss i önskvärd eller någon riktning alls är det tveksamt att reklammakare skulle blivit så flitigt anlitade av företag som vill öka sin försäljning.

Budskap som passerar oss i periferin i vår vardag påverkar oss, undemedvetet och kan avgöra våra handlingar. Ett exempel på detta är det här experimentet https://www.youtube.com/watch?v=ZyQjr1YL0zg

Där verkar vi alla bli påverkade även de som faktiskt skapar och använder metoden i sitt arbete.

Watch your thoughts budskapet kanske även ska utvecklas till
Watch your surroundings .. 😉

Trevlig helg! ❤

Strukturella möjliggöranden möter individuella resurser = Framgång och Hållbarhet

Stresshantering genom mental träning… Hmmm, vad menas med det?

Mental träning handlar om att skapa goda förutsättningar att hantera motgångar och medgångar, att optimera dina resurser till det tillfälle då det krävs. Jag gillar att kalla det mentalt gym, det du tränar på mattan tar du sedan med dig ut i verkligheten och anpassar till den rådande situationen. Du tränar din hjärna att hantera förändringar att flexibelt hänga med i förändringens vindar utan att gå av. Med en lagom spänningsnivå.tree_whisper

Mental träning handlar om att skapa en process, ett nytt sätt att ta sig an livets med och motgångar. Mental träning är allt som inte är fysisk träning, det mentala gymmet. Med övertygelsen om att allt kan utvecklas hela tiden är det lätt att bli stressad över att utveckling går långsamt. Mental träning handlar lika mycket om att låta processen ta tid som att utmana sin komfortzon. Träning av dina mentala processer kan förändra hela din verklighet, ditt sätt att leva. Skapa tro och mening, omvärdera, börja leva ett värderingsstyrt liv och se världen med nya ögon.

Ta chansen att lära dig stresshantering genom mental träning. Vänta inte till den dagen du redan känner av stora portioner stress. Tänk lite att det är som att lära sig simma. Det kan rädda dig från att drunkna den dagen du behöver det. Den dagen vi hamnar i en situation där simningen kan rädda oss från att drunkna behöver vi kunna simma väl och vara starka i de starka strömmarna, hålla oss uppe tills vi kan ta oss i land eller hålla oss flytande tills havets stormar lagt sig. Har vi förmågan och övat på att simma kommer vi kunna ta oss ut situationen bättre än om vi inte kunnat simma, eller om vi inte tränat upp dessa egenskaper har vi inte heller  styrkan att orka med strömmarnas kraft.

Att ägna tid och utvecklat förmågan att använda sina inre resurser, arbeta med kognitiva strukturer, ägna tid åt att sänka stressnivån är inte alls waste of time och är hälsofrämjande och förebyggande på samma gång. Du håller dig flytande och vet vilka verktyg du kan använda i olika situationer. Din upplevelse av världen formar din verklighet och det finns många sätt att träna dina mentala processer för att du ska må så bra som möjligt och hitta din äkta glädje. I glädjen finner du din passion, dina JA och det vi kallar motivation. Attraktionsnivån i dina målsättningar skapas utifrån Motivation.

För dig som är arbetsgivare, och vill arbeta hälsofrämjande och skapa ett bra klimat motståndskraftigt för förändringar och stresspåfrestning, handlar det om att skapa förutsättningarna för medarbetare att påverka sin situation, arbeta med delaktighet, skapa möjligheter till utveckling i relation till kompetensnivån, kommunicera värderingar och tydlighet i målsättning bland annat.

På individ och organisationsnivå är det olika strategier och det handlar om att arbeta med strukturella förutsättningar och möjligheter parallellt med individens egenmakt och stresskompetens för att skapa hållbara företag.

Det är framtiden!
http://www.stresskompetens.com

kontorslandskap mer sjukskrivningar?

En repris eller vad säger vi – Åter en studie om kontorslandskapets inverkan på vår hälsa.
Kontorslandskapens distraherande miljö skapar stress. När vi hela tiden blir avbrutna och behöver använda mycket av vår energi till att stänga ute det som brusar och avbryter oss – vår beslutsamhetsmuskel blir trött och kvalitet i arbetsuppgifterna lackar efter.
Det här har uppmärksammats och  företag har startats inom mental ergonomi där visionen är att vi anpassar arbetsplatsen efter hjärnans funktion och skapar gynnsamma förhållanden för hjärnan ska fungera optimalt så vi kan fokusera bättre och skapa bättre kvalitet i det faktiska arbetet.

Nedanstående länk från stressforskning.se har sammanfattat en studie om kontorslandskapens påverkan på vår hälsa med mätverktyg sjukskrivningar. De skriver ”En av slutsatserna var – inte helt överraskande – att infektionsrisken ökar när man placerar många människor i samma rum och att även stressrisken kan öka i större utrymmen med många olika ljud och minskad integritet.”

http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/%C3%B6kade-sjukskrivningar-med-kontorslandskap-1.169007

Vad är stress?

Den medicinska och den psykologiska definitionen skiljer sig åt. Begreppet stress har ingen allmän bestämd definition enligt boken Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg (2009). Svårigheten om enighet i definitionen beror på svårigheter att mäta stressen eftersom den påverkar oss olika samt att stress till viss del är ett mentalt fenomen och mäts genom självskattning samt olika vetenskapliga inriktningar oenighet om mätbarhet och definition. Den typen av stress när det är svårt att hinna med, tappa känslan av kontroll är en upplevelse av stress och därmed något subjektivt . Men stress är någonting som inte enbart sker mentalt utan även fysiskt (Währborg 2009).

Självskattning, observation men också mätning av blodtryck, kortisolnivåer samt blodprov och hormonhalter kan vara mätningar som görs rent medicinskt när stress ska mätas objektivt (Währborg 2009).
Stress är mobiliserad energi som förbereder oss för kamp eller flykt och även om stressens karaktär har förändrats genom åren har inte vår fysik ändrats (Währborg 2009). Kamp och flykt responsen är naturens gåva för att vi ska kunna reagera fort och överleva hotet vi står inför, och vi reagerar på vår tids tigrar på samma sätt fysiskt som de tigrar vi en gång jagade i djungeln (Mcgonigal 2013). Vår tids tigrar verkar vara mer av den mentala karaktären än fysiska kamper för vårt liv.  trots det reagerar vårt kropp som det gällde leva eller dö.

Olika defintioner av stress
 Hans Selyes definition av stress som ”Kroppens respons på påfrestningar” 1936.
 Konflikt eller obalans mellan resurs och krav Cannon 1940-talet.
 Subjektiv upplevelse av stressoren avgör stressreaktion- James Skinner
 Orsak till stress är ingen bestämd faktor, individens varseblivning, tolkning och motivation avgör slutgiltig reaktion Chrousos & Gold 1991 (Peter Währborg , Stress den nya ohälsan , 2009 )
Hans Seyle var den person som definierade stress som vi oftast ser på det idag inom medicinen, en påfrestning rent biologiskt för kroppen. Han definierade buller, ljus, temperatur som stressorer som bidrog till strain, som skulle kunna översättas med ordet spänna åt och utvecklades till definitionen påfrestning av yttre stimuli som han också ansåg var en normal, vardaglig, del av en människas liv . Seyle kopplade även begreppet till en tidsaxel vilket
skapade en förståelse för vikten av återgång till det normala utgångsläget efter en påfrestning, återhämtning, den teorin fick namnet GAS generellt adaptions syndrom. Om inte återhämtning möjliggörs blir följden utmattning4 . Vi utsätts för stress, därefter sker en reaktionsfas och efter det en anpassnings eller återhämtningsfas5. När vi utsätts för stress reagerar vi rent biologiskt med exempelvis;
– Påslag av adrenalin, noradrenalin
– Hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar.
– Andningen ökar för att syresätta kroppen
– Smärttröskeln höjs
Funktionerna som sätts igång i kroppen är till för att skydda oss och få oss att agera fort.

Stressforskning har på senare år börjat intressera sig för den sociala interaktionen mellan människa och miljö (Währborg 2009). Forskningen ser också människan som en person som besitter ett antal resurser såsom hälsa, gener, socialt stöd, socioekonomisk status, självbild och utsätts i vardagen för ett antal krav på jobbet, i skolan, i familjen etc. Är dessa i obalans en längre tid uppstår negativ stress, stress som kan få utfallet ohälsa .

Det kan också vara tvärtom om kraven i miljön i miljön är för låga skapas tristess om individens resurser är högre än de angivna kraven ett exempel på det är arbetslöshet eller arbeten som är monotona och inte stimulerar människans potential tillräckligt (Währborg 2009). Resurser och krav behöver, enligt Stressmedicinska institutet, vara i balans för att vi ska kunna hantera våra liv på ett hälsosamt sätt och har större förmåga att växla mellan gas och broms.
God stress (Eustress) och negativ stress (Distress) verkar vara relaterat till vårt sätt att hantera den situation som vi upplever som stressande vilket får konsekvenser för vår prestation. God stress bidrar till att skapa motivation genom att vi blir mer alerta. Vad som är god stress och negativ stress är högst subjektivt. För hårt pressade individer presterar dåligt och för lite pressade individer presterar också dåligt. Aurousal är relaterat till vår prestationsnivå och om vi är tända, vakna blir vi till viss del motiverade och presterar bättre och mer effektivt men det gäller bara till en viss gräns.

Därefter blir vi trötta, energilösa och om vi pressar oss hårdare utan att ta hänsyn till signalerna kan vi drabbas av ohälsa och i värsta fall bränna ut oss (Währborg 2009).

…Självkänslan har skyddande egenskaper & vår självkänsla ökar om vi stressar ner enligt forskning…

Att utveckla självkänslan var i mina tonår en sak som oftast arrangerades för unga tjejer på olika fritidsgårdar och sk. tjejforum. Det arrangerades tjejträffar med målet att öka självkänslan som om det enbart var unga tjejer som behövde arbeta med den delen av sig själva. Givetvis behövs forum för den här saken men att stärka självkänslan är ingen tjejgrej utan en människogrej.
Jag tror att självkänsla är en färskvara, vilket får stöd inom forskningen, som vi hela tiden behöver ge näring för att bibehålla likt en inre kondition oavsett om vi är unga, gamla, tjejer, kvinnor, pojkar eller män. Inte alltid som en grupp med en ledare utan med enkla knep i vardagen som stärker oss inifrån och där vi accepterar oss själva för vad vi är och vill väl mot oss själva. En stark självkänsla ger effekter på andra livsområden och får effekter på dina livsstilsval enligt forskning. Jag har sammanfattat lite om självkänslans effekter med koppling till forskning, som utdrag nedan, när jag skrev mitt kursmaterial för ett tag sedan.

…Självkänslan har skyddande egenskaper men vår självkänsla ökar också om vi stressar ner enligt forskning…

Vidare spelar självkänslan in, enligt en teorisamlings artikel i Oxford University press 2004 i vår förmåga att hantera stress. I artikeln beskrivs en god självkänsla som en skyddsfaktor för påverkningsbarhet av stress i arbetslivet och i skolan. Liknande tankar har Aron Antonovsky (1991) i sin teori om Generella motstånds resurser som fungerar som ett skydd för påfrestning. Enligt artikeln är självkänsla någonting som utvecklas under hela livet, från vaggan till graven och som kan tränas upp. Artikeln beskriver att självkännedom, självförtroende och egenvärde utgör en individs självbild och en god sådan ger effekter på predisponerande faktorer, möjliggör mental hälsa och upprätthållande av beteende som gynnar den mentala hälsan samt har en inverkan på förmågan hos individen att hantera påfrestningar såsom stress. Artikeln beskriver att medvetenheten kan skapa nya relationer med sig själv, med missbruk, stress, mat eller annat beteende som hänger ihop med uppfattningen om påfrestningar samt sig själv och sin egen förmåga att klara av påfrestningar.

Självkänslan på det sättet att vi ökar vår locus of control (Hassmen, Hassmen & Plate 2003) och genom det ökar chanserna att vi blir mer aktiva och proaktiva vilket är en förutsättning för att träna mentalt. En bra självkänsla skapar inte bara en bra förutsättning för mental hälsa utan också en förebyggande faktor för att främja socialt gynnsamt beteende, enligt artikeln, och lär oss att selektivt välja det optimistiska, positiva sättet att se på motgångar, förluster eller andra negativa influenser.
Det verkar rimligt att anta att locus of control har en grund i den egna självbilden och har en utvecklingspotential genom träning vilket betyder att det går att lära sig att agera utifrån en inre locus of control i stressammanhang på ett sätt som utvecklar sitt eget sätt att tänka och ta sig an utmaningar proaktivt eller kanske rentav se problem som utmaningar för att möjliggöra en hanterbarhet. (läs mer om locus of control här )

Utan en grund i självkänslan och att jag kunde ta kommandot över att påverka den hade jag inte kunnat byta attributionsstil, inställning, och på så vis ändrat mitt sätt att leva från reaktiv på omständigheter till proaktiv.

“Finally, negative and positive feelings of self-worth could be the result of a cognitive, inferential process, in which children observe and evaluate their own behaviors and competencies in specific domains (self-efficacy). The poorer they evaluate their competencies, especially in comparison to those of their peers or to the standards of significant others, the more negative their self-esteem. Such self-monitoring processes can be negatively or positively biased by a learned tendency to negative or positive thinking (Seligman et al., 1995).” Citat ur artikeln I oxford Univerity press 2004

Det finns intressanta samband mellan vårt beteende och hur vi mår, vilken känsla av egenkontroll vi har, vår subjektiva upplevelse av vårt egenvärde samt den subjektiva upplevelsen av vår förmåga att klara av saker och den faktiska förmågan att klara av saker.

En övning i Muskulär avslappning med mig som guide – ENJOY!

Hur känns del egentligen att vara avslappnad??
Det kan du prova nu genom att göra en övning i muskulär avslappning.
Här har du ett smakprov från stresskompetens,  en helt gratis avslappningsövning.
Spänningsreglering ingår i steg 1 i den mentala träningen för att  du ska utveckla en sensitivitet att märka skillnaden mellan spända och avspända muskler.
Sambandet mellan spänningsnivå i kroppen och prestation är känd och väl dokumenterad i forskningsvärlden. främst inom idrotten.  För att inte onödig energi ska gå åt till onödigt spända muskler är det viktigt att träna avslappning och öva upp förmågan att slappna av och avlägsna överspänning som är vanligt vid stresspåslag under längre tid.
Avslappning sänker
– andningsfrekvensen
– hjärtfrekvensen
– syreförbrukningen
-muskelspänningen (bättre blodgenomströmning)
-mjölksyrenivå (laktat)
Mentalt kommer hjärnvågorna till Alfa, ett avslappnat och lugnt tillstånd.

Youtubeklippet är ett ljudklipp och du ska ju ändå hålla ögonen stängda så ingen bild behövs 😉

Klippet är En guidad avslappningsövning som ingår i den mentala grundträningen i stresskompetens. Att öva upp förmågan att slappna av är en viktig förmåga som hjälper dig att själv reglera din spänningsnivå i vardagen.

Följ övningen med nyfikenhet och koncentration, moment för moment och se vad du upptäcker.

Enjoy 😉
http://www.stresskompetens.com

Att vara åskådare eller deltagare. Och om det här med MÅL i livet

Att vara åskådare eller deltagare. Och om det här med MÅL i livet

Många gånger när vi sätter upp mål verkar vi tro att vi har 48 timmar per dygn, vi planerar helt orealistiskt sen blir vi sviiiinledsna eller uppgivna och arga när vi inte når dit vi hade tänkt. När gymkortet ligger kvar i väskan eller när vi inser att vi inte ägnat tid till stresshantering eller meditation alls de senaste halvåret. När vi inte skulle äta micromat eller när vi faktiskt skulle skriva på det där projektet men som bara rann ut i sanden…. GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!
Allt är ett förvirrat trasselsudd och var fasen är den där tråden där jag började? Du kanske drabbas av Målpanik där  Stressen, paniken, ångesten börjar göra sig påmind och den onda spiralen är igång…

För hur många egentligen, med handen på hjärtat har klarat av alla sina nyårslöften? Vem här har hållit sitt nyårslöfte precis så som det var tänkt? Eller andra målsättningar?

Det är viktigt att ha ett mål, för att veta vart vi är på väg. För att skapa en magnet som du ska dras emot.

Mål skapar meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Ett mål skapar tydlighet!
För om vi inte vet vart vi ska så spelar det väl ingen roll vart vi går?
MEN hallå vi kanske inte vill binda upp oss på massa bestämda mål? Kan inte det skapa stress, otillräcklighet osånt där otrevligt?
Jo, är du en sådan person som tycker mål är trist, obekvämt och så där så kanske din relation eller association till ordet mål kan behöva ändras. Du kan tänka ett önskat läge eller riktning och avdramatisera ordet mål som vi många gånger associerar med något vi ska visa upp för omvärlden snarare än oss själva.

Ett mål kan vara att bestämma dig för att må bra, handla medvetet så du mår bra. Det är också ett mål utan ett specifikt resultat, mer som en riktning.

För mål sållar i bråtet och ökar ditt fokusz och självklart ska du också njuta av resan dit. Men det blir lite lättare att gå om du vet vart du vill/är på väg.

 Du ska försöka locka dig till målet genom att skapa ett mål som du verkligen vill ha.
Målet måste inte heller vara en prestation så kan du ha som mål att fokusera på balans i livet. Att varje dag välja det som ger hälsa t.ex.
För mål kan ju handla om allt från att ha ett rikare privatliv om nu arbetet är trist eller att vara där för sina barn, skapa meningsfulla möten eller bara att leva efter hjärtat…

JA du förstår! Det är DINA MÅL! Inte mammas, pappas drömmar eller dina barns överspillda måsten som landar i ditt knä som är dina mål. Dina mål får gärna komma inifrån och vara attraktiva för dig.
DÅ är det en annan sak!
Är du sugen på dina mål och är det verkligen dina mål? Är svaret ja har du helt annat bränsle än om det är ett ”MÅSTE-MÅL”.
Då är du motiverad, engagerad och går från att vara åskådare och drömmare till att deltaga, agera och aktivt handla i linje med dina mål.
Vad är du sugen på att ha för mål? Vad / vilka är egentligen dina mål och vilka mål är andras mål som du antagit för att anpassa dig?

1. Sätt upp mål som attraherar dig, då är sannolikheten mycket större att du kommer agera så att du kommer närmare målet, dag för dag och i varje ögonblick.
2. Sätt ett mål som du kan nå inom 3-6 månader då minskar risken att det rinner ut i sanden.
3. Gör en handlingsplan vad är de tre största stegen du måste ta för att nå ditt mål. Skriv ner dem och tänk sedan ut hur den vägen ser ut så konkret du kan för att förbereda dig mentalt på vad som kommer krävas av dig. Är det att gå upp tidigare? Att göra matlådor? Är det att hantera impulsköpen? Är det att ha en liten stund för dig själv varje dag där du ägnar tid åt att återhämta dig?

Det är lätt att jämföra sig med andra och ge upp innan du ens har börjat för att många drömmer om samma sak och det verkar ju så lätt för alla andra utom mig.  MEN SNÄLLA GÖR INTE DET! Jämför dig bara med dig själv och din inre utveckling jämför du med gårdagen, ditt förflutna och det är bara dig det gäller. SÅ sätt igång och handla i linje med ditt mål. DITT MÅL!

Tack för du läste 🙂