Etikettarkiv | skapa

Vad är stress?

Den medicinska och den psykologiska definitionen skiljer sig åt. Begreppet stress har ingen allmän bestämd definition enligt boken Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg (2009). Svårigheten om enighet i definitionen beror på svårigheter att mäta stressen eftersom den påverkar oss olika samt att stress till viss del är ett mentalt fenomen och mäts genom självskattning samt olika vetenskapliga inriktningar oenighet om mätbarhet och definition. Den typen av stress när det är svårt att hinna med, tappa känslan av kontroll är en upplevelse av stress och därmed något subjektivt . Men stress är någonting som inte enbart sker mentalt utan även fysiskt (Währborg 2009).

Självskattning, observation men också mätning av blodtryck, kortisolnivåer samt blodprov och hormonhalter kan vara mätningar som görs rent medicinskt när stress ska mätas objektivt (Währborg 2009).
Stress är mobiliserad energi som förbereder oss för kamp eller flykt och även om stressens karaktär har förändrats genom åren har inte vår fysik ändrats (Währborg 2009). Kamp och flykt responsen är naturens gåva för att vi ska kunna reagera fort och överleva hotet vi står inför, och vi reagerar på vår tids tigrar på samma sätt fysiskt som de tigrar vi en gång jagade i djungeln (Mcgonigal 2013). Vår tids tigrar verkar vara mer av den mentala karaktären än fysiska kamper för vårt liv.  trots det reagerar vårt kropp som det gällde leva eller dö.

Olika defintioner av stress
 Hans Selyes definition av stress som ”Kroppens respons på påfrestningar” 1936.
 Konflikt eller obalans mellan resurs och krav Cannon 1940-talet.
 Subjektiv upplevelse av stressoren avgör stressreaktion- James Skinner
 Orsak till stress är ingen bestämd faktor, individens varseblivning, tolkning och motivation avgör slutgiltig reaktion Chrousos & Gold 1991 (Peter Währborg , Stress den nya ohälsan , 2009 )
Hans Seyle var den person som definierade stress som vi oftast ser på det idag inom medicinen, en påfrestning rent biologiskt för kroppen. Han definierade buller, ljus, temperatur som stressorer som bidrog till strain, som skulle kunna översättas med ordet spänna åt och utvecklades till definitionen påfrestning av yttre stimuli som han också ansåg var en normal, vardaglig, del av en människas liv . Seyle kopplade även begreppet till en tidsaxel vilket
skapade en förståelse för vikten av återgång till det normala utgångsläget efter en påfrestning, återhämtning, den teorin fick namnet GAS generellt adaptions syndrom. Om inte återhämtning möjliggörs blir följden utmattning4 . Vi utsätts för stress, därefter sker en reaktionsfas och efter det en anpassnings eller återhämtningsfas5. När vi utsätts för stress reagerar vi rent biologiskt med exempelvis;
– Påslag av adrenalin, noradrenalin
– Hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar.
– Andningen ökar för att syresätta kroppen
– Smärttröskeln höjs
Funktionerna som sätts igång i kroppen är till för att skydda oss och få oss att agera fort.

Stressforskning har på senare år börjat intressera sig för den sociala interaktionen mellan människa och miljö (Währborg 2009). Forskningen ser också människan som en person som besitter ett antal resurser såsom hälsa, gener, socialt stöd, socioekonomisk status, självbild och utsätts i vardagen för ett antal krav på jobbet, i skolan, i familjen etc. Är dessa i obalans en längre tid uppstår negativ stress, stress som kan få utfallet ohälsa .

Det kan också vara tvärtom om kraven i miljön i miljön är för låga skapas tristess om individens resurser är högre än de angivna kraven ett exempel på det är arbetslöshet eller arbeten som är monotona och inte stimulerar människans potential tillräckligt (Währborg 2009). Resurser och krav behöver, enligt Stressmedicinska institutet, vara i balans för att vi ska kunna hantera våra liv på ett hälsosamt sätt och har större förmåga att växla mellan gas och broms.
God stress (Eustress) och negativ stress (Distress) verkar vara relaterat till vårt sätt att hantera den situation som vi upplever som stressande vilket får konsekvenser för vår prestation. God stress bidrar till att skapa motivation genom att vi blir mer alerta. Vad som är god stress och negativ stress är högst subjektivt. För hårt pressade individer presterar dåligt och för lite pressade individer presterar också dåligt. Aurousal är relaterat till vår prestationsnivå och om vi är tända, vakna blir vi till viss del motiverade och presterar bättre och mer effektivt men det gäller bara till en viss gräns.

Därefter blir vi trötta, energilösa och om vi pressar oss hårdare utan att ta hänsyn till signalerna kan vi drabbas av ohälsa och i värsta fall bränna ut oss (Währborg 2009).

…Självkänslan har skyddande egenskaper & vår självkänsla ökar om vi stressar ner enligt forskning…

Att utveckla självkänslan var i mina tonår en sak som oftast arrangerades för unga tjejer på olika fritidsgårdar och sk. tjejforum. Det arrangerades tjejträffar med målet att öka självkänslan som om det enbart var unga tjejer som behövde arbeta med den delen av sig själva. Givetvis behövs forum för den här saken men att stärka självkänslan är ingen tjejgrej utan en människogrej.
Jag tror att självkänsla är en färskvara, vilket får stöd inom forskningen, som vi hela tiden behöver ge näring för att bibehålla likt en inre kondition oavsett om vi är unga, gamla, tjejer, kvinnor, pojkar eller män. Inte alltid som en grupp med en ledare utan med enkla knep i vardagen som stärker oss inifrån och där vi accepterar oss själva för vad vi är och vill väl mot oss själva. En stark självkänsla ger effekter på andra livsområden och får effekter på dina livsstilsval enligt forskning. Jag har sammanfattat lite om självkänslans effekter med koppling till forskning, som utdrag nedan, när jag skrev mitt kursmaterial för ett tag sedan.

…Självkänslan har skyddande egenskaper men vår självkänsla ökar också om vi stressar ner enligt forskning…

Vidare spelar självkänslan in, enligt en teorisamlings artikel i Oxford University press 2004 i vår förmåga att hantera stress. I artikeln beskrivs en god självkänsla som en skyddsfaktor för påverkningsbarhet av stress i arbetslivet och i skolan. Liknande tankar har Aron Antonovsky (1991) i sin teori om Generella motstånds resurser som fungerar som ett skydd för påfrestning. Enligt artikeln är självkänsla någonting som utvecklas under hela livet, från vaggan till graven och som kan tränas upp. Artikeln beskriver att självkännedom, självförtroende och egenvärde utgör en individs självbild och en god sådan ger effekter på predisponerande faktorer, möjliggör mental hälsa och upprätthållande av beteende som gynnar den mentala hälsan samt har en inverkan på förmågan hos individen att hantera påfrestningar såsom stress. Artikeln beskriver att medvetenheten kan skapa nya relationer med sig själv, med missbruk, stress, mat eller annat beteende som hänger ihop med uppfattningen om påfrestningar samt sig själv och sin egen förmåga att klara av påfrestningar.

Självkänslan på det sättet att vi ökar vår locus of control (Hassmen, Hassmen & Plate 2003) och genom det ökar chanserna att vi blir mer aktiva och proaktiva vilket är en förutsättning för att träna mentalt. En bra självkänsla skapar inte bara en bra förutsättning för mental hälsa utan också en förebyggande faktor för att främja socialt gynnsamt beteende, enligt artikeln, och lär oss att selektivt välja det optimistiska, positiva sättet att se på motgångar, förluster eller andra negativa influenser.
Det verkar rimligt att anta att locus of control har en grund i den egna självbilden och har en utvecklingspotential genom träning vilket betyder att det går att lära sig att agera utifrån en inre locus of control i stressammanhang på ett sätt som utvecklar sitt eget sätt att tänka och ta sig an utmaningar proaktivt eller kanske rentav se problem som utmaningar för att möjliggöra en hanterbarhet. (läs mer om locus of control här )

Utan en grund i självkänslan och att jag kunde ta kommandot över att påverka den hade jag inte kunnat byta attributionsstil, inställning, och på så vis ändrat mitt sätt att leva från reaktiv på omständigheter till proaktiv.

“Finally, negative and positive feelings of self-worth could be the result of a cognitive, inferential process, in which children observe and evaluate their own behaviors and competencies in specific domains (self-efficacy). The poorer they evaluate their competencies, especially in comparison to those of their peers or to the standards of significant others, the more negative their self-esteem. Such self-monitoring processes can be negatively or positively biased by a learned tendency to negative or positive thinking (Seligman et al., 1995).” Citat ur artikeln I oxford Univerity press 2004

Det finns intressanta samband mellan vårt beteende och hur vi mår, vilken känsla av egenkontroll vi har, vår subjektiva upplevelse av vårt egenvärde samt den subjektiva upplevelsen av vår förmåga att klara av saker och den faktiska förmågan att klara av saker.

Mental tränings historia – var är alla brudarna?

Det är många män igenom historien som har ägnat större delen av sin tid att fundera kring vad som skapar eller rent av avgör en bra prestation. Utgångspunkten har varit att det är mer än bara den fysiska förberedelsen som avgör och att den mentala utvecklingen och framförallt medvetandet har en betydande del i sammanhanget.

I många sammanhang nämns Lars Eric Uneståhl som Mental träningens fader i Sverige, det är dock inte helt sant eftersom han har haft många föregångare som banat vägen för området. Det tar tid att utveckla nya områden inom vetenskapen och idrottvetenskapens  etablering och erkännande inom psykologin och pedagogiken inom idrottsvärlden har pågått under lång tid, således började det mycket tidigare än så enligt Hassmen, Hassmen & Plate (2003).  Mental tränings praktiska område har vidgats och klivit ut ur den fysiska träningens arena för att kliva in i konferensrummen, klassrummen (etc) och till det vardagspresterande som blivit allt mer betydande i samhället, för de som vill prestera med kvalitet och kontroll (Paijkull & Uneståhl 2010).
I slutet av 1800-talet finns de första spåren av mental tränings historia då började Norman Triplett fråga sig om en idrottare presterade eller lika bra i lag, på tävling eller ensamma hans studiegrupp var cyklister.
Coleman Griffith var lite mer trogen den idrottspsykologiska banan och utvecklade forsknings samt undervisningsverksamhet inom området under 1920-talet (Hassmen, Hassmen & Plate, 2003 s. 29). Coleman var väldigt tidig med att förstå och utveckla coachens roll och betydelsefullhet för den enskildes prestation och selektion av medvetna och omedvetna beteenden.
Hans arbete har skapat mätmetoder och konkreta arbetsuppgifter inom idrottspsykologin vilka innefattar teorier och praktiska tillämpning om människans beteende, emotioner, kognitioner, perceptioner och personlighetstyper och inte minst motivationsteorier (Hassmen, Hassmen & Plate 2003). I Sverige är Gunnar Borg ett tungt namn inom Mental träning, han uppfann Borg skalan en mätmetod som mäter upplevd ansträngning (Hassmen, Hassmen & Plate 2003).

Coleman var en föregångare, inom det idrottspsykologiska området men inom den akademiska världen etablerades ämnet inte förrän på 60-talet. Då var Sverige på frammarsch och hade mentala tränare inom elitidrottens stora tävlingar[1]. Vid den här tiden hölls också den första världskongressen inom området vilket erkänner området ytterligare men det var fortfarande mest engelsktalande länder som producerade artiklar och studerade idrottspsykologi, en sak som förändrades så sent som 2001 och framåt (Hassmen, Hassmen & Plate 2003). I Skandinavien skrevs det böcker om mental träning under 70-talet av Railo och Uneståhl blandandra. Idrottspsykologin har fått starkt fäste inom den akademiska världen i hela Sverige. Svensk idrottspsykologiska förening har vuxit fram för tillämpare, forskare och utbildare inom området (Hassmen, Hassmen & Plate 2003).

Det finns också paralleller att dra mellan den mentala träningens utveckling genom historien och synen på människan. Den mer humana synen som stegvis etablerades inom det psykologiska området där människan var en tänkande, kännande och handlande varelse som skulle bemötas med värdighet och kärlek förklaras i boken Idrottspsykologi (2003) berodde mycket på Rogers och Maslows förståelse för hela människan och dess komplexitet.

Visst får den här texten som är en sammanfattning över kurslitteratur som ingår i vår kurs mental träning 30hp var alla brudarna är? Fanns det inga tunga namn inom mental träning som tillhörde kvinnor?
Det verkar vara svårt att hitta fynd för det rent historiskt och förklaringen är väl den patriarkala maktstruktur som då fanns inom idrotten, jag menar kvinnor hade lag men de var inte på proffsnivå och knappast fanns det särskilt stora kvinnliga coacher.

Idag är det annorlunda, men ändå finns mansdominans både inom vetenskapen och inom området mental träningen.
MEN en av mina stora förebilder är en av präglarna till framtidens mentala tärningen enligt mitt tycke…

Pia Sundhage är ett tungt namn inom mental träning, coaching och har klättrat in i mångas minne som en förebild och ikon. Inte bara för att hon är kvinna utan kanske tack vare hennes helt brillianta coaching teknik som bygger på mentala förberedelsens tyngd och att alltid hålla huvudet högt, stolt oavsett resultatet. Hon har också en annan fantastisk ide som jag använder jättemycket. Att alltid stärka det som redan fungerar och göra det ännu bättre.
Tekniken är då att resten följer med och att de stärka sidorna blir kvaliteter som spetsar lagets teknik.
Liksom att ta vara på allas styrkor i ett team i ett arbetslag och inte försöka göra alla jämbördiga och bli allroundplayers.

mer om Pia ..

Så mental träning är inte bara för idrottare utan handlar mycket idag om det personliga ledarskapet, det där ledarskapet som tar individen framåt i livet. Kanske är det ett svar på den tid som vi lever i där individualism präglar vårt sätt att tänka och därmed vårt beteende.

Vi har väl alltid velat utvecklas, nå våra mål och drömmar inom både privatliv och arbetsliv/skola men idag uppfattar många forskare inom området arbetsliv oss som mer rörliga i jakten på självförverkligande. De cementerade rollerna är inte bestämda av andra utan i större utsträckning bestäms av oss själva och prövas av vår samtids kultur. Jag läser i Gränslöst arbete med Allvin m.fl. att vi socialiseras in i en arbetsmarknads förväntningar och samhällets kunskapsutveckling formellt formas efter den efterfrågan av samtiden, 2006 (Allvin m.fl).

Jag ska undersöka mer var brudarna finns i våra historieböcker om idrottens mentala träning. Må väl!

Välkommen på kurs

Välkommen på kurs i stresskompetens. Där du får kunskap, metoder och egenträningsprogram att träna på att stärka din mentala styrka, ta reda på hur du kan hantera stress genom mental träning.
Föreläsning, övningar, diskussioner, reflektionsmaterial, bok och skiva ❤ är delar av kursens upplägg.

Jag dukar upp till buffé av metoder i avslappning, meditation, avspänning och mental träning där du kan plocka åt dig det som passar di bäst efter genomgången kurs. Smaka av alla bra metoder som tränar din mentala styrka, fokus, koncentration och skapar medveten närvaro. Koppla ur autopiloten och väck din nyfikenhet, livsglädje och lugn och ro. Lär dig hur du kan spendera din energi på rätt ställen och täta energiläckage. Sänka din spänningsnivå i kroppen och skapa motståndskraft mot stress samt lära dig att använda negativ stress och vända den till positiv energi när det verkligen gäller liksom idrottare gör vid tävling.

Stresskompetens är ditt mentala gym för att du ska förbättra din hälsa, din inre styrka för ditt liv i balans i vardagsliv och yrkesliv.

Kontakta mig vid frågor 0766445530 / linda.berhmann@gmail.com
Hjärtligt välkommen!

uppleva medveten Närvaro genom Yoga och Mindfulness Kundaliniyoga + Stresskompetens = Sant

Jag vaknade tidigt imorse för att åka till Mölndal för att föreläsa. Idag skulle det hållas en frukostföreläsning för Fässberg församling om sömn i min regi. Så Tack Mölndal det var ett bra sätt att börja dagen på. Jag föröskte göra den korta tiden så hjälpsam som möjligt för den som inte kan sova väl,bra eller tillräckligt länge med tips och trux och såklart en del vetenskapliga teorier och rapporter om sömn, hjärnan och cykliska förlopp.
Det är verkligen utvecklande att arbeta inom hälsobranschen och jag älskar att skapa så det passar mig perfekt att föreläsa, hålla kurser och coaching. Tveka inte att maila mig, ställa frågor här eller delta på kurser/events.
KROPPSMEDVETENHET

Ur den inspirationen har jag och Sat Sangeet Singh – Meditations & kundaliniyoga lärare  beslutat att samarbeta och det börjar med en Afterworkshop med fokus på att uppleva medveten Närvaro genom Yoga och Mindfulness, den 22 mars på Drottning.gatan 13 Göteborg. här är länken till fb sidan: https://www.facebook.com/#!/events/494139603957347/?fref=ts
Hoppas vi ses, hjärtligt välkommen!
Kort info och adress:

Upplev medveten närvaro genom mindfulness och kundaliniyoga. Med internationellt diplomerad kundaliniyoga- och meditationslärare   Sat Sangeet Singh och diplomerad stressmanager, hälsovägledare och grundare av stresskompetens Linda Behrmann som guider på en upplevelsebaserad workshop i medveten närvaro med fokus på stressreducering. Du får lära dig några andningstekniker, mindfulness-meditation samt övningar inom kundaliniyoga. Vi brinner för att sprida mindfulness och yogans effekter på kroppen, sinnet oc…h hur du kan använda kunskapen och praktiken för att må bättre, stressa mindre och bli mer närvarande i nuet. Vi tror att alla människor kan ha nytta av att öva medveten närvaro och vi guidar dig för att du ska veta HUR du gör. Med energi, passion och glädje som utgångspunkt skapar vi en kvälls workshop för den nyfikne, den som vill komma igång… Ta med kollegor, kompisen, familjen och upplev vad mindfulness och kundaliniyoga är. Du är hjärtligt välkommen till oss fredagen den 22mars, kl. 17-20. Investering: din tid och 250:-. Då ingår ett kompendie för att öva några tekniker plus rabatt på ett kundaliniyogapass med meditation för Sat Sangeet Singh på  Kulturhuset Oceanen.
Mindfulness är upplevelsebaserat. Kom och delta på Afterworkshop!

Mindfulness är upplevelsebaserat. Kom och delta på Afterworkshop!

Tänka sig frisk…

En del kallar det för offertänket. Det tänket när vi tänker att det är så typiskt mig, att jag aldrig kan göra någonting rätt, det händer alltid mig, det är bara för att alla andra, om jag bara hade detta kunde jag …Ungefär så kan den  dialogen inre låta.
Det kan handla om att vi klandrar oss själva. Klankar ner på oss själva. Skyller på andra för att vi inte mår bra.
Jag skulle vilja uttrycka att det handlar om att vi Skapar nya problem genom vårt sätt att tänka.

Om hälsa är ett tillstånd av välbefinnande, en upplevelse eller en känsla av att må bra och inte frånvaro av sjukdom finns det mycket du kan påverka själv för att bättra på hälsan en del av det är hur du tänker. Det brukar kallas tankens kraft och det påverkar våra fysiska faktorer mer än vi tidigare trott.

En stor del av stresshantering handlar om hur vi tänker.
Det finns ett bra citat ” Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det…” som klingar bra i sammanhanget Stress och Tankar.
Om vi kan grubbla oss sjuka och varför skulle vi då inte kunna tänka oss friska?

MEN…
Det räcker inte med att säga tänk postitivt, särskilt inte till någon som mår dåligt pågrund av stress.
Det är en träningssak som kräver övning. Det tar helt enkelt tid… Det är en fördel att låta det ta tid. Det handlar om dig och ingen annan. Personlig utveckling är ingen tävling. Även om vi får för oss det ibland.

Studier har visat att människor som är aktiva och tänker positivt läker fortare från sjukdomar, skapar hälsofrämjande levnadsvanor i större utsträckning. Det handlar om att välja de tankar som skänker dig energi och livskraft framför dom som tar energi och livskraft.

Första steget är att observera hur ditt tankemönster ser ut i dagsläget. Hur tänker du i olika situationer t ex då du upplever stress, är på väg till jobbet, ska på fest etc.
Hur ser dina tankar ut? Vad har de för karaktär -negativa eller positiva?
Är de upprepningar?
Skapar de känslor som är starka?

Om vi tänker oss hjärnan som en snårig skog och tankemönster som stigar är det lättare att föreställa sig hur tankens kraft fungerar. I skogen finns kända stigar som du oftast gått, en del är breda och självklara andra lite mindre men ändå kända. Det är inte lätt att avvika från stigen och skapa en ny stig även om du vet att den vägen genom skogen” är bättre för dig”. Du börjar gå och det känns tungt och jobbigt. Efter du gått där tillräckligt många gånger bildas dock en stig. Efter du gått där mycket är den lika självklar som den du alltid annars brukade ta men i början får du använda macheten för att ta dig fram.
Utmana ditt tankemönster…det är som att trampa upp nya stigar i skogen. Det tar tid men efter ett tag kommer det att vara självklart att välja de nya positiva, konstruktiva eller hälsofrämjande vägarna för dig.

Ta dig tid att observera hur du tänker. Lyssna inåt.
Ett fantastiskt sätt att börja det nya året är att skapa nya vanor, vanor som är bra för dig.
Optimisten och pessimisten lever i samma verklighet, det enda som skiljer dem åt är deras attityd, inställning eller förhållningssätt till vardagens utmaningar.