Etikettarkiv | självkänsla

Fungerar affirmationer – positiva budskap?

 

Fungerar affirmationer – positiva budskap?
Ni vet sådana budskap paketerade i en rad med kraftfulla positiva ord som ska få oss att känna oss peppiga och må bättre, hitta våra inre styrkor och få oss att fokusera på det positiva…
såsom ” You are a Winner” ” Love yourself, live now and avoid cake” 🙂 ”I am better and stronger for everyday”

Vetenskapliga studier säger att det kan tom få oss att känna oss värre om det sker som enskilda insatser. …
Det verkar vara skillnad på enskilda insatser och affirmationer som en del av ett bredare program – då har det större önskvärd effekt -enligt studier. Önskvärd effekt till ett mer positivt handlande och tänkande.

”Does that mean positive affirmations are of absolutely no value? Not according to Dr. Wood and her co-researchers. They say that positive affirmations can help when they are part of a broader program of intervention. That intervention can take place in a number of forms such as cognitive psychotherapy or working with a coach who has expertise in the behavioral sciences.”

Det verkar också vara bra att utveckla ett accepterande förhållningssätt till sina negativa, nedbrytande tankar- att observera dem och att de finns där.
”So what can we learn from all this? Two things–first, just engaging in positive affirmations by themselves, can do harm to people with low self-esteem, and provide only little benefit for those with high-esteem, if those affirmations are not part of a comprehensive program of self-growth, preferably with a knowledgeable professional; and second, the traditional cognitive psychotherapeutic approach of trying to change people’s negative thinking through logical processes may actually be counterproductive, compared to an approach that has people accept their thoughts, not resist them and give more energy to them by thinking about them, but rather engage in positive behaviors.”

Vetenskapaen har, även om den har ett förklaringsvärde och ett slags bevisande effekt, sina begränsningar. Det är mycket vi inte vet om påverkningsbarhet och hälsans alla dimensioner. Om inte budskap skulle påverka oss i önskvärd eller någon riktning alls är det tveksamt att reklammakare skulle blivit så flitigt anlitade av företag som vill öka sin försäljning.

Budskap som passerar oss i periferin i vår vardag påverkar oss, undemedvetet och kan avgöra våra handlingar. Ett exempel på detta är det här experimentet https://www.youtube.com/watch?v=ZyQjr1YL0zg

Där verkar vi alla bli påverkade även de som faktiskt skapar och använder metoden i sitt arbete.

Watch your thoughts budskapet kanske även ska utvecklas till
Watch your surroundings .. 😉

Trevlig helg! ❤

…Självkänslan har skyddande egenskaper & vår självkänsla ökar om vi stressar ner enligt forskning…

Att utveckla självkänslan var i mina tonår en sak som oftast arrangerades för unga tjejer på olika fritidsgårdar och sk. tjejforum. Det arrangerades tjejträffar med målet att öka självkänslan som om det enbart var unga tjejer som behövde arbeta med den delen av sig själva. Givetvis behövs forum för den här saken men att stärka självkänslan är ingen tjejgrej utan en människogrej.
Jag tror att självkänsla är en färskvara, vilket får stöd inom forskningen, som vi hela tiden behöver ge näring för att bibehålla likt en inre kondition oavsett om vi är unga, gamla, tjejer, kvinnor, pojkar eller män. Inte alltid som en grupp med en ledare utan med enkla knep i vardagen som stärker oss inifrån och där vi accepterar oss själva för vad vi är och vill väl mot oss själva. En stark självkänsla ger effekter på andra livsområden och får effekter på dina livsstilsval enligt forskning. Jag har sammanfattat lite om självkänslans effekter med koppling till forskning, som utdrag nedan, när jag skrev mitt kursmaterial för ett tag sedan.

…Självkänslan har skyddande egenskaper men vår självkänsla ökar också om vi stressar ner enligt forskning…

Vidare spelar självkänslan in, enligt en teorisamlings artikel i Oxford University press 2004 i vår förmåga att hantera stress. I artikeln beskrivs en god självkänsla som en skyddsfaktor för påverkningsbarhet av stress i arbetslivet och i skolan. Liknande tankar har Aron Antonovsky (1991) i sin teori om Generella motstånds resurser som fungerar som ett skydd för påfrestning. Enligt artikeln är självkänsla någonting som utvecklas under hela livet, från vaggan till graven och som kan tränas upp. Artikeln beskriver att självkännedom, självförtroende och egenvärde utgör en individs självbild och en god sådan ger effekter på predisponerande faktorer, möjliggör mental hälsa och upprätthållande av beteende som gynnar den mentala hälsan samt har en inverkan på förmågan hos individen att hantera påfrestningar såsom stress. Artikeln beskriver att medvetenheten kan skapa nya relationer med sig själv, med missbruk, stress, mat eller annat beteende som hänger ihop med uppfattningen om påfrestningar samt sig själv och sin egen förmåga att klara av påfrestningar.

Självkänslan på det sättet att vi ökar vår locus of control (Hassmen, Hassmen & Plate 2003) och genom det ökar chanserna att vi blir mer aktiva och proaktiva vilket är en förutsättning för att träna mentalt. En bra självkänsla skapar inte bara en bra förutsättning för mental hälsa utan också en förebyggande faktor för att främja socialt gynnsamt beteende, enligt artikeln, och lär oss att selektivt välja det optimistiska, positiva sättet att se på motgångar, förluster eller andra negativa influenser.
Det verkar rimligt att anta att locus of control har en grund i den egna självbilden och har en utvecklingspotential genom träning vilket betyder att det går att lära sig att agera utifrån en inre locus of control i stressammanhang på ett sätt som utvecklar sitt eget sätt att tänka och ta sig an utmaningar proaktivt eller kanske rentav se problem som utmaningar för att möjliggöra en hanterbarhet. (läs mer om locus of control här )

Utan en grund i självkänslan och att jag kunde ta kommandot över att påverka den hade jag inte kunnat byta attributionsstil, inställning, och på så vis ändrat mitt sätt att leva från reaktiv på omständigheter till proaktiv.

“Finally, negative and positive feelings of self-worth could be the result of a cognitive, inferential process, in which children observe and evaluate their own behaviors and competencies in specific domains (self-efficacy). The poorer they evaluate their competencies, especially in comparison to those of their peers or to the standards of significant others, the more negative their self-esteem. Such self-monitoring processes can be negatively or positively biased by a learned tendency to negative or positive thinking (Seligman et al., 1995).” Citat ur artikeln I oxford Univerity press 2004

Det finns intressanta samband mellan vårt beteende och hur vi mår, vilken känsla av egenkontroll vi har, vår subjektiva upplevelse av vårt egenvärde samt den subjektiva upplevelsen av vår förmåga att klara av saker och den faktiska förmågan att klara av saker.

Mental tränings historia – var är alla brudarna?

Det är många män igenom historien som har ägnat större delen av sin tid att fundera kring vad som skapar eller rent av avgör en bra prestation. Utgångspunkten har varit att det är mer än bara den fysiska förberedelsen som avgör och att den mentala utvecklingen och framförallt medvetandet har en betydande del i sammanhanget.

I många sammanhang nämns Lars Eric Uneståhl som Mental träningens fader i Sverige, det är dock inte helt sant eftersom han har haft många föregångare som banat vägen för området. Det tar tid att utveckla nya områden inom vetenskapen och idrottvetenskapens  etablering och erkännande inom psykologin och pedagogiken inom idrottsvärlden har pågått under lång tid, således började det mycket tidigare än så enligt Hassmen, Hassmen & Plate (2003).  Mental tränings praktiska område har vidgats och klivit ut ur den fysiska träningens arena för att kliva in i konferensrummen, klassrummen (etc) och till det vardagspresterande som blivit allt mer betydande i samhället, för de som vill prestera med kvalitet och kontroll (Paijkull & Uneståhl 2010).
I slutet av 1800-talet finns de första spåren av mental tränings historia då började Norman Triplett fråga sig om en idrottare presterade eller lika bra i lag, på tävling eller ensamma hans studiegrupp var cyklister.
Coleman Griffith var lite mer trogen den idrottspsykologiska banan och utvecklade forsknings samt undervisningsverksamhet inom området under 1920-talet (Hassmen, Hassmen & Plate, 2003 s. 29). Coleman var väldigt tidig med att förstå och utveckla coachens roll och betydelsefullhet för den enskildes prestation och selektion av medvetna och omedvetna beteenden.
Hans arbete har skapat mätmetoder och konkreta arbetsuppgifter inom idrottspsykologin vilka innefattar teorier och praktiska tillämpning om människans beteende, emotioner, kognitioner, perceptioner och personlighetstyper och inte minst motivationsteorier (Hassmen, Hassmen & Plate 2003). I Sverige är Gunnar Borg ett tungt namn inom Mental träning, han uppfann Borg skalan en mätmetod som mäter upplevd ansträngning (Hassmen, Hassmen & Plate 2003).

Coleman var en föregångare, inom det idrottspsykologiska området men inom den akademiska världen etablerades ämnet inte förrän på 60-talet. Då var Sverige på frammarsch och hade mentala tränare inom elitidrottens stora tävlingar[1]. Vid den här tiden hölls också den första världskongressen inom området vilket erkänner området ytterligare men det var fortfarande mest engelsktalande länder som producerade artiklar och studerade idrottspsykologi, en sak som förändrades så sent som 2001 och framåt (Hassmen, Hassmen & Plate 2003). I Skandinavien skrevs det böcker om mental träning under 70-talet av Railo och Uneståhl blandandra. Idrottspsykologin har fått starkt fäste inom den akademiska världen i hela Sverige. Svensk idrottspsykologiska förening har vuxit fram för tillämpare, forskare och utbildare inom området (Hassmen, Hassmen & Plate 2003).

Det finns också paralleller att dra mellan den mentala träningens utveckling genom historien och synen på människan. Den mer humana synen som stegvis etablerades inom det psykologiska området där människan var en tänkande, kännande och handlande varelse som skulle bemötas med värdighet och kärlek förklaras i boken Idrottspsykologi (2003) berodde mycket på Rogers och Maslows förståelse för hela människan och dess komplexitet.

Visst får den här texten som är en sammanfattning över kurslitteratur som ingår i vår kurs mental träning 30hp var alla brudarna är? Fanns det inga tunga namn inom mental träning som tillhörde kvinnor?
Det verkar vara svårt att hitta fynd för det rent historiskt och förklaringen är väl den patriarkala maktstruktur som då fanns inom idrotten, jag menar kvinnor hade lag men de var inte på proffsnivå och knappast fanns det särskilt stora kvinnliga coacher.

Idag är det annorlunda, men ändå finns mansdominans både inom vetenskapen och inom området mental träningen.
MEN en av mina stora förebilder är en av präglarna till framtidens mentala tärningen enligt mitt tycke…

Pia Sundhage är ett tungt namn inom mental träning, coaching och har klättrat in i mångas minne som en förebild och ikon. Inte bara för att hon är kvinna utan kanske tack vare hennes helt brillianta coaching teknik som bygger på mentala förberedelsens tyngd och att alltid hålla huvudet högt, stolt oavsett resultatet. Hon har också en annan fantastisk ide som jag använder jättemycket. Att alltid stärka det som redan fungerar och göra det ännu bättre.
Tekniken är då att resten följer med och att de stärka sidorna blir kvaliteter som spetsar lagets teknik.
Liksom att ta vara på allas styrkor i ett team i ett arbetslag och inte försöka göra alla jämbördiga och bli allroundplayers.

mer om Pia ..

Så mental träning är inte bara för idrottare utan handlar mycket idag om det personliga ledarskapet, det där ledarskapet som tar individen framåt i livet. Kanske är det ett svar på den tid som vi lever i där individualism präglar vårt sätt att tänka och därmed vårt beteende.

Vi har väl alltid velat utvecklas, nå våra mål och drömmar inom både privatliv och arbetsliv/skola men idag uppfattar många forskare inom området arbetsliv oss som mer rörliga i jakten på självförverkligande. De cementerade rollerna är inte bestämda av andra utan i större utsträckning bestäms av oss själva och prövas av vår samtids kultur. Jag läser i Gränslöst arbete med Allvin m.fl. att vi socialiseras in i en arbetsmarknads förväntningar och samhällets kunskapsutveckling formellt formas efter den efterfrågan av samtiden, 2006 (Allvin m.fl).

Jag ska undersöka mer var brudarna finns i våra historieböcker om idrottens mentala träning. Må väl!

Borde glädje vara ett verb?

Kan vi öva upp förmågan att välja glädje?

Nyss hemkommen från värmen i spanien och Wowcamp som jag varmt kan rekommendera för den som vill ägna en vecka åt sitt inre, träffa coola brudar som är sådär coolt starka men samtidigt ödmjuka och varma.
Veckan har gett mig massor och jag har gett massor av mig själv. tårar, skratt och jag lämnas fylld av glädje.

Glädje för att jag säger JA till livet och för att jag vågar ta emot all värme alla ger och den inspiration som alla workshops bjöd på.
Jag är fylld av glädje för att jag valde att vara öppen, nyfiken och jag är fylld av glädje för att jag fokuserat antagit utmaningen att säga JA till livet.

Happiness is a skill… sägs det inom mental tränings forskning och jag är övertygad om att vi kan träna upp förmågan att välja glädje. Öppenhet är inte en identitet utan en egenskap tror jag och om vår hjärna styr dessa egenskaper och hjärnan kan tränas genom erfarenheter och vilja+träning och jag är övertygad om att det är sant. Det vi fokuserar på växer.
Det finns en del intressanta böcker om ämnet som jag använder i min verksamhet.

Sammanfattat verkar glädje vara en förmåga att träna upp och det börjar alltid med att sluta jaga lyckan och VARA HÄR OCH NU.
Vidare handlar det om att välja konstruktiva eller hälsosamma tankar före destruktiva, ickehälsosamma tankar och handlingar. Det handlar också om att omge sig med människor som ger dig energi och som bidrar och tar i balans, för glädje handlar också om att ge.
Ovanstående förmågor kan tränas upp med hjälp av mindfulness träning enligt boken  – Happiness: A Guide to Developing Life’s Most Important Skill av Matthieu Ricard.

Ett citat från boken:

”When you spend your time trying to fill a leaky barrel, you neglect the methods and above all
the ways of being that will allow you to find happiness within yourself.”

Välja glädje eller att göra glädje betraktas som en lyx men kanske borde vara en mänsklig rättighet och någonting att strida för. Att vara en kärlekskrigare och bemöta alla med respekt och ödmjukhet inkluderat dig själv.

Att tillåta sig själv att uppleva glädje har för mig varit en process som började med acceptans och en insikt av att jag hela tiden jagade något framför mig istället för att vara där jag är och börja leva där i nuet.

Jag trodde förut (också) att jag inte var värd glädje. (Under min resa från utbränd till livsglad.)

Jag orkade heller inte ägna tid åt att anstränga mig åt det arbete som det kan krävas för att tillåta mig att känna glädje eller lycka. Kände jag lycka eller glädje brukade jag skämmas efteråt för att en får ju inte vara sådär fööör glad eller fööör lycklig 😉 men det är väl tur att jag insett att det säger mer om andra än om mig.
Jag väljer glädje och jag är värd att vara sådär äckligt lycklig till och från i den berg och dalbana som livet är. för det är väl också så att glädje kommer och går, det är liksom en del av livet de där upp och ner. Vi vänjer ju oss rätt fort vid ett tillstånd -det är förmodligen människans natur.  ❤