Etikettarkiv | må bra

Fungerar affirmationer – positiva budskap?

 

Fungerar affirmationer – positiva budskap?
Ni vet sådana budskap paketerade i en rad med kraftfulla positiva ord som ska få oss att känna oss peppiga och må bättre, hitta våra inre styrkor och få oss att fokusera på det positiva…
såsom ” You are a Winner” ” Love yourself, live now and avoid cake” 🙂 ”I am better and stronger for everyday”

Vetenskapliga studier säger att det kan tom få oss att känna oss värre om det sker som enskilda insatser. …
Det verkar vara skillnad på enskilda insatser och affirmationer som en del av ett bredare program – då har det större önskvärd effekt -enligt studier. Önskvärd effekt till ett mer positivt handlande och tänkande.

”Does that mean positive affirmations are of absolutely no value? Not according to Dr. Wood and her co-researchers. They say that positive affirmations can help when they are part of a broader program of intervention. That intervention can take place in a number of forms such as cognitive psychotherapy or working with a coach who has expertise in the behavioral sciences.”

Det verkar också vara bra att utveckla ett accepterande förhållningssätt till sina negativa, nedbrytande tankar- att observera dem och att de finns där.
”So what can we learn from all this? Two things–first, just engaging in positive affirmations by themselves, can do harm to people with low self-esteem, and provide only little benefit for those with high-esteem, if those affirmations are not part of a comprehensive program of self-growth, preferably with a knowledgeable professional; and second, the traditional cognitive psychotherapeutic approach of trying to change people’s negative thinking through logical processes may actually be counterproductive, compared to an approach that has people accept their thoughts, not resist them and give more energy to them by thinking about them, but rather engage in positive behaviors.”

Vetenskapaen har, även om den har ett förklaringsvärde och ett slags bevisande effekt, sina begränsningar. Det är mycket vi inte vet om påverkningsbarhet och hälsans alla dimensioner. Om inte budskap skulle påverka oss i önskvärd eller någon riktning alls är det tveksamt att reklammakare skulle blivit så flitigt anlitade av företag som vill öka sin försäljning.

Budskap som passerar oss i periferin i vår vardag påverkar oss, undemedvetet och kan avgöra våra handlingar. Ett exempel på detta är det här experimentet https://www.youtube.com/watch?v=ZyQjr1YL0zg

Där verkar vi alla bli påverkade även de som faktiskt skapar och använder metoden i sitt arbete.

Watch your thoughts budskapet kanske även ska utvecklas till
Watch your surroundings .. 😉

Trevlig helg! ❤

Annonser

Den mest avslappnade låten som någonsin gjorts enligt forskare

Den här låten har enligt forskare vid Mindlab international blivit rankad till den mest avslappnade låt som gjorts. 60slag per minut är låten i början för att sen saktas ner till 50/min , takten som påverkar vår puls och andningsfrekvens vilket leder till en sänkt  stressnivå.

Låten är 8min lång eftersom det sägs ta 5min att nå en avslappnad effekt.

Avståndet mellan tonerna är även valda för att skapa en känsla av välbefinnande och eufori.

Sist men inte minst viktigt är att det inte finns repeterande melodier vilket gör att vi inte försöker fylla i och förutsäga vad som kommer härnäst…

Mindfulness i en låt – ungefär
Icke dömande
Med nyfikenhet
I ögonblicket
I ett avslappnat tillstånd/ meditativt tillstånd

//Linda Behrmann

Hej Malmö…

Sivardsson Foto

Foto; Anna Sigvardsson

Idag har varit en lång dag med mycket förberedelse inför morgondagen och en del jobb i gympro.se. Jag har guidat en person i en individuell stresskompetenskurs vilket har lett fram till ordentlig utveckling för min klient, vilket är toppen kul!

Imorgon blir det Malmö och Mindfulnesscenter hos Ola Schenström där Igor Adorsis ska vara med och leda gruppen genom instruktörsutbildningen. Igor kallas i välkomstbrevet för superpedagog så likt ett förväntansfullt nyfiket barn ser jag mycket fram emot morgondagen. 🙂

Kvällen här avslutades med en tentamen i Kognitionsvetenskap på distans med ett Godkänt resultat, härligt att få reda på hur det gick direkt- många ggr får studenter vänta upp till 18dagar.
Hoppas er dag varit bra den med.

Vad är stress?

Den medicinska och den psykologiska definitionen skiljer sig åt. Begreppet stress har ingen allmän bestämd definition enligt boken Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg (2009). Svårigheten om enighet i definitionen beror på svårigheter att mäta stressen eftersom den påverkar oss olika samt att stress till viss del är ett mentalt fenomen och mäts genom självskattning samt olika vetenskapliga inriktningar oenighet om mätbarhet och definition. Den typen av stress när det är svårt att hinna med, tappa känslan av kontroll är en upplevelse av stress och därmed något subjektivt . Men stress är någonting som inte enbart sker mentalt utan även fysiskt (Währborg 2009).

Självskattning, observation men också mätning av blodtryck, kortisolnivåer samt blodprov och hormonhalter kan vara mätningar som görs rent medicinskt när stress ska mätas objektivt (Währborg 2009).
Stress är mobiliserad energi som förbereder oss för kamp eller flykt och även om stressens karaktär har förändrats genom åren har inte vår fysik ändrats (Währborg 2009). Kamp och flykt responsen är naturens gåva för att vi ska kunna reagera fort och överleva hotet vi står inför, och vi reagerar på vår tids tigrar på samma sätt fysiskt som de tigrar vi en gång jagade i djungeln (Mcgonigal 2013). Vår tids tigrar verkar vara mer av den mentala karaktären än fysiska kamper för vårt liv.  trots det reagerar vårt kropp som det gällde leva eller dö.

Olika defintioner av stress
 Hans Selyes definition av stress som ”Kroppens respons på påfrestningar” 1936.
 Konflikt eller obalans mellan resurs och krav Cannon 1940-talet.
 Subjektiv upplevelse av stressoren avgör stressreaktion- James Skinner
 Orsak till stress är ingen bestämd faktor, individens varseblivning, tolkning och motivation avgör slutgiltig reaktion Chrousos & Gold 1991 (Peter Währborg , Stress den nya ohälsan , 2009 )
Hans Seyle var den person som definierade stress som vi oftast ser på det idag inom medicinen, en påfrestning rent biologiskt för kroppen. Han definierade buller, ljus, temperatur som stressorer som bidrog till strain, som skulle kunna översättas med ordet spänna åt och utvecklades till definitionen påfrestning av yttre stimuli som han också ansåg var en normal, vardaglig, del av en människas liv . Seyle kopplade även begreppet till en tidsaxel vilket
skapade en förståelse för vikten av återgång till det normala utgångsläget efter en påfrestning, återhämtning, den teorin fick namnet GAS generellt adaptions syndrom. Om inte återhämtning möjliggörs blir följden utmattning4 . Vi utsätts för stress, därefter sker en reaktionsfas och efter det en anpassnings eller återhämtningsfas5. När vi utsätts för stress reagerar vi rent biologiskt med exempelvis;
– Påslag av adrenalin, noradrenalin
– Hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar.
– Andningen ökar för att syresätta kroppen
– Smärttröskeln höjs
Funktionerna som sätts igång i kroppen är till för att skydda oss och få oss att agera fort.

Stressforskning har på senare år börjat intressera sig för den sociala interaktionen mellan människa och miljö (Währborg 2009). Forskningen ser också människan som en person som besitter ett antal resurser såsom hälsa, gener, socialt stöd, socioekonomisk status, självbild och utsätts i vardagen för ett antal krav på jobbet, i skolan, i familjen etc. Är dessa i obalans en längre tid uppstår negativ stress, stress som kan få utfallet ohälsa .

Det kan också vara tvärtom om kraven i miljön i miljön är för låga skapas tristess om individens resurser är högre än de angivna kraven ett exempel på det är arbetslöshet eller arbeten som är monotona och inte stimulerar människans potential tillräckligt (Währborg 2009). Resurser och krav behöver, enligt Stressmedicinska institutet, vara i balans för att vi ska kunna hantera våra liv på ett hälsosamt sätt och har större förmåga att växla mellan gas och broms.
God stress (Eustress) och negativ stress (Distress) verkar vara relaterat till vårt sätt att hantera den situation som vi upplever som stressande vilket får konsekvenser för vår prestation. God stress bidrar till att skapa motivation genom att vi blir mer alerta. Vad som är god stress och negativ stress är högst subjektivt. För hårt pressade individer presterar dåligt och för lite pressade individer presterar också dåligt. Aurousal är relaterat till vår prestationsnivå och om vi är tända, vakna blir vi till viss del motiverade och presterar bättre och mer effektivt men det gäller bara till en viss gräns.

Därefter blir vi trötta, energilösa och om vi pressar oss hårdare utan att ta hänsyn till signalerna kan vi drabbas av ohälsa och i värsta fall bränna ut oss (Währborg 2009).

…Självkänslan har skyddande egenskaper & vår självkänsla ökar om vi stressar ner enligt forskning…

Att utveckla självkänslan var i mina tonår en sak som oftast arrangerades för unga tjejer på olika fritidsgårdar och sk. tjejforum. Det arrangerades tjejträffar med målet att öka självkänslan som om det enbart var unga tjejer som behövde arbeta med den delen av sig själva. Givetvis behövs forum för den här saken men att stärka självkänslan är ingen tjejgrej utan en människogrej.
Jag tror att självkänsla är en färskvara, vilket får stöd inom forskningen, som vi hela tiden behöver ge näring för att bibehålla likt en inre kondition oavsett om vi är unga, gamla, tjejer, kvinnor, pojkar eller män. Inte alltid som en grupp med en ledare utan med enkla knep i vardagen som stärker oss inifrån och där vi accepterar oss själva för vad vi är och vill väl mot oss själva. En stark självkänsla ger effekter på andra livsområden och får effekter på dina livsstilsval enligt forskning. Jag har sammanfattat lite om självkänslans effekter med koppling till forskning, som utdrag nedan, när jag skrev mitt kursmaterial för ett tag sedan.

…Självkänslan har skyddande egenskaper men vår självkänsla ökar också om vi stressar ner enligt forskning…

Vidare spelar självkänslan in, enligt en teorisamlings artikel i Oxford University press 2004 i vår förmåga att hantera stress. I artikeln beskrivs en god självkänsla som en skyddsfaktor för påverkningsbarhet av stress i arbetslivet och i skolan. Liknande tankar har Aron Antonovsky (1991) i sin teori om Generella motstånds resurser som fungerar som ett skydd för påfrestning. Enligt artikeln är självkänsla någonting som utvecklas under hela livet, från vaggan till graven och som kan tränas upp. Artikeln beskriver att självkännedom, självförtroende och egenvärde utgör en individs självbild och en god sådan ger effekter på predisponerande faktorer, möjliggör mental hälsa och upprätthållande av beteende som gynnar den mentala hälsan samt har en inverkan på förmågan hos individen att hantera påfrestningar såsom stress. Artikeln beskriver att medvetenheten kan skapa nya relationer med sig själv, med missbruk, stress, mat eller annat beteende som hänger ihop med uppfattningen om påfrestningar samt sig själv och sin egen förmåga att klara av påfrestningar.

Självkänslan på det sättet att vi ökar vår locus of control (Hassmen, Hassmen & Plate 2003) och genom det ökar chanserna att vi blir mer aktiva och proaktiva vilket är en förutsättning för att träna mentalt. En bra självkänsla skapar inte bara en bra förutsättning för mental hälsa utan också en förebyggande faktor för att främja socialt gynnsamt beteende, enligt artikeln, och lär oss att selektivt välja det optimistiska, positiva sättet att se på motgångar, förluster eller andra negativa influenser.
Det verkar rimligt att anta att locus of control har en grund i den egna självbilden och har en utvecklingspotential genom träning vilket betyder att det går att lära sig att agera utifrån en inre locus of control i stressammanhang på ett sätt som utvecklar sitt eget sätt att tänka och ta sig an utmaningar proaktivt eller kanske rentav se problem som utmaningar för att möjliggöra en hanterbarhet. (läs mer om locus of control här )

Utan en grund i självkänslan och att jag kunde ta kommandot över att påverka den hade jag inte kunnat byta attributionsstil, inställning, och på så vis ändrat mitt sätt att leva från reaktiv på omständigheter till proaktiv.

“Finally, negative and positive feelings of self-worth could be the result of a cognitive, inferential process, in which children observe and evaluate their own behaviors and competencies in specific domains (self-efficacy). The poorer they evaluate their competencies, especially in comparison to those of their peers or to the standards of significant others, the more negative their self-esteem. Such self-monitoring processes can be negatively or positively biased by a learned tendency to negative or positive thinking (Seligman et al., 1995).” Citat ur artikeln I oxford Univerity press 2004

Det finns intressanta samband mellan vårt beteende och hur vi mår, vilken känsla av egenkontroll vi har, vår subjektiva upplevelse av vårt egenvärde samt den subjektiva upplevelsen av vår förmåga att klara av saker och den faktiska förmågan att klara av saker.

Påminn dig om dina varför på din livsresa och byt kurs om nödvändigt…

Brain boosters för mental hälsa

Precis som du tränar kroppen kan du träna hjärnan och dina mentala processer. Det lättaste sättet att göra det är att skapa utrymmen för nya stimuli för hjärnan och utmana sina mentala processer, tanke, känsla och handling.

Att öva varje dag en period ger effekter och ändrar dina tankespår eftersom
hjärnan är plastisk (formbar och föränderlig genom erfarenheter) – under ständig utveckling och förändring. Mental träning har effekt. Inom till exempel idrottsvärlden har man visat det med mätbara resultat. Hur vi tänker skapar vår uppfattning om hur vi är, om hur vi mår och har det – i vissa fall också om hur verkligheten är. Idrottare vet hur viktigt det är med den rätta känslan, hur vi känner oss skapar förutsättningar för att prestera bra den dagen. Den kunskapen kan vi i arbetslivet och vår vardag ta till oss och nyttja för att prestera och skapa en balans mellan resurs och krav.
Genom att stärka dina mentala förmågor kan du förändra din bild av dig själv och din förmåga, väcka sovande potential, finna kraft i situationer då du tidigare känt dig orkeslös, må bättre och uppleva tillfredsställelse i en tillvaro som rör sig i riktning mot dina livsmål.
I svackorna påminner jag mig själv om mitt varför, det som gjorde att jag ville nå mina livsmål från början och påminner mig själv.
Det är viktigt  i min roll i stresskompetens – hälsa i balans att skapa forum för att förebygga utbrändhet, okontrollerbar stress och medvetandegöra kunskaper och tekniker om hur man kan hantera stress i  vardag och yrkesliv.

För några år sedan skulle jag aldrig frivilligt anta en sådan här roll, att föreläsa , tala eller engagera från ”scen”. Nu använder jag min nervositet kontrollerat genom mentala träningsknep som en drive för att prestera.

Jag lever mig numera igenom alla känslor, jobbiga eller inte och låter de vara som de är, jag väljer numera att inte fly ifrån dem och önska mig ur situationens obehag och när jag minns att jag inte kommer dö av paniken och rusande hjärta minns min kropp, känslor och tankar att det gjorde jag inte förra gången heller och att lite stress i den här situationen triggar mig. Och jag då blir lugnare, säkrare och litar på mig själv. Jag förstärker tilliten, lyssnar lite mer på den och inte enbart på min inre domares bedömningar…

Centrerar mig genom att andas lite djupare, landar i kroppen och stannar upp i det ögonblick som alltid är livet- nämligen Nu.

Här snackar jag om nycklar till viljestyrka, om beslutsamhet, motivation och att mål utan handlingsplaner bara blir önskningar.

en annan intressant sak
Kopplingar finns mellan bättre hälsa, välbefinnande, välmående mentalt och fysiskt genom att ägna tid åt kulturella aktiviteter, se en utställning, skapa, delta i en gemenskap (förening t.ex.), uppleva konserter och kulturutbud helt enkelt. Det är viktigt för hälsoeffektens skull hitta något som tilltalar dig. För mig är det att uppleva live musik och fina tavlor/skulpturer som gäller för att boosta min hjärna och ge hälsan näring.

Mental tränings historia – var är alla brudarna?

Det är många män igenom historien som har ägnat större delen av sin tid att fundera kring vad som skapar eller rent av avgör en bra prestation. Utgångspunkten har varit att det är mer än bara den fysiska förberedelsen som avgör och att den mentala utvecklingen och framförallt medvetandet har en betydande del i sammanhanget.

I många sammanhang nämns Lars Eric Uneståhl som Mental träningens fader i Sverige, det är dock inte helt sant eftersom han har haft många föregångare som banat vägen för området. Det tar tid att utveckla nya områden inom vetenskapen och idrottvetenskapens  etablering och erkännande inom psykologin och pedagogiken inom idrottsvärlden har pågått under lång tid, således började det mycket tidigare än så enligt Hassmen, Hassmen & Plate (2003).  Mental tränings praktiska område har vidgats och klivit ut ur den fysiska träningens arena för att kliva in i konferensrummen, klassrummen (etc) och till det vardagspresterande som blivit allt mer betydande i samhället, för de som vill prestera med kvalitet och kontroll (Paijkull & Uneståhl 2010).
I slutet av 1800-talet finns de första spåren av mental tränings historia då började Norman Triplett fråga sig om en idrottare presterade eller lika bra i lag, på tävling eller ensamma hans studiegrupp var cyklister.
Coleman Griffith var lite mer trogen den idrottspsykologiska banan och utvecklade forsknings samt undervisningsverksamhet inom området under 1920-talet (Hassmen, Hassmen & Plate, 2003 s. 29). Coleman var väldigt tidig med att förstå och utveckla coachens roll och betydelsefullhet för den enskildes prestation och selektion av medvetna och omedvetna beteenden.
Hans arbete har skapat mätmetoder och konkreta arbetsuppgifter inom idrottspsykologin vilka innefattar teorier och praktiska tillämpning om människans beteende, emotioner, kognitioner, perceptioner och personlighetstyper och inte minst motivationsteorier (Hassmen, Hassmen & Plate 2003). I Sverige är Gunnar Borg ett tungt namn inom Mental träning, han uppfann Borg skalan en mätmetod som mäter upplevd ansträngning (Hassmen, Hassmen & Plate 2003).

Coleman var en föregångare, inom det idrottspsykologiska området men inom den akademiska världen etablerades ämnet inte förrän på 60-talet. Då var Sverige på frammarsch och hade mentala tränare inom elitidrottens stora tävlingar[1]. Vid den här tiden hölls också den första världskongressen inom området vilket erkänner området ytterligare men det var fortfarande mest engelsktalande länder som producerade artiklar och studerade idrottspsykologi, en sak som förändrades så sent som 2001 och framåt (Hassmen, Hassmen & Plate 2003). I Skandinavien skrevs det böcker om mental träning under 70-talet av Railo och Uneståhl blandandra. Idrottspsykologin har fått starkt fäste inom den akademiska världen i hela Sverige. Svensk idrottspsykologiska förening har vuxit fram för tillämpare, forskare och utbildare inom området (Hassmen, Hassmen & Plate 2003).

Det finns också paralleller att dra mellan den mentala träningens utveckling genom historien och synen på människan. Den mer humana synen som stegvis etablerades inom det psykologiska området där människan var en tänkande, kännande och handlande varelse som skulle bemötas med värdighet och kärlek förklaras i boken Idrottspsykologi (2003) berodde mycket på Rogers och Maslows förståelse för hela människan och dess komplexitet.

Visst får den här texten som är en sammanfattning över kurslitteratur som ingår i vår kurs mental träning 30hp var alla brudarna är? Fanns det inga tunga namn inom mental träning som tillhörde kvinnor?
Det verkar vara svårt att hitta fynd för det rent historiskt och förklaringen är väl den patriarkala maktstruktur som då fanns inom idrotten, jag menar kvinnor hade lag men de var inte på proffsnivå och knappast fanns det särskilt stora kvinnliga coacher.

Idag är det annorlunda, men ändå finns mansdominans både inom vetenskapen och inom området mental träningen.
MEN en av mina stora förebilder är en av präglarna till framtidens mentala tärningen enligt mitt tycke…

Pia Sundhage är ett tungt namn inom mental träning, coaching och har klättrat in i mångas minne som en förebild och ikon. Inte bara för att hon är kvinna utan kanske tack vare hennes helt brillianta coaching teknik som bygger på mentala förberedelsens tyngd och att alltid hålla huvudet högt, stolt oavsett resultatet. Hon har också en annan fantastisk ide som jag använder jättemycket. Att alltid stärka det som redan fungerar och göra det ännu bättre.
Tekniken är då att resten följer med och att de stärka sidorna blir kvaliteter som spetsar lagets teknik.
Liksom att ta vara på allas styrkor i ett team i ett arbetslag och inte försöka göra alla jämbördiga och bli allroundplayers.

mer om Pia ..

Så mental träning är inte bara för idrottare utan handlar mycket idag om det personliga ledarskapet, det där ledarskapet som tar individen framåt i livet. Kanske är det ett svar på den tid som vi lever i där individualism präglar vårt sätt att tänka och därmed vårt beteende.

Vi har väl alltid velat utvecklas, nå våra mål och drömmar inom både privatliv och arbetsliv/skola men idag uppfattar många forskare inom området arbetsliv oss som mer rörliga i jakten på självförverkligande. De cementerade rollerna är inte bestämda av andra utan i större utsträckning bestäms av oss själva och prövas av vår samtids kultur. Jag läser i Gränslöst arbete med Allvin m.fl. att vi socialiseras in i en arbetsmarknads förväntningar och samhällets kunskapsutveckling formellt formas efter den efterfrågan av samtiden, 2006 (Allvin m.fl).

Jag ska undersöka mer var brudarna finns i våra historieböcker om idrottens mentala träning. Må väl!