Etikettarkiv | linda Behrmann

Hej Malmö…

Sivardsson Foto

Foto; Anna Sigvardsson

Idag har varit en lång dag med mycket förberedelse inför morgondagen och en del jobb i gympro.se. Jag har guidat en person i en individuell stresskompetenskurs vilket har lett fram till ordentlig utveckling för min klient, vilket är toppen kul!

Imorgon blir det Malmö och Mindfulnesscenter hos Ola Schenström där Igor Adorsis ska vara med och leda gruppen genom instruktörsutbildningen. Igor kallas i välkomstbrevet för superpedagog så likt ett förväntansfullt nyfiket barn ser jag mycket fram emot morgondagen. 🙂

Kvällen här avslutades med en tentamen i Kognitionsvetenskap på distans med ett Godkänt resultat, härligt att få reda på hur det gick direkt- många ggr får studenter vänta upp till 18dagar.
Hoppas er dag varit bra den med.

Annonser

Vad är stress?

Den medicinska och den psykologiska definitionen skiljer sig åt. Begreppet stress har ingen allmän bestämd definition enligt boken Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg (2009). Svårigheten om enighet i definitionen beror på svårigheter att mäta stressen eftersom den påverkar oss olika samt att stress till viss del är ett mentalt fenomen och mäts genom självskattning samt olika vetenskapliga inriktningar oenighet om mätbarhet och definition. Den typen av stress när det är svårt att hinna med, tappa känslan av kontroll är en upplevelse av stress och därmed något subjektivt . Men stress är någonting som inte enbart sker mentalt utan även fysiskt (Währborg 2009).

Självskattning, observation men också mätning av blodtryck, kortisolnivåer samt blodprov och hormonhalter kan vara mätningar som görs rent medicinskt när stress ska mätas objektivt (Währborg 2009).
Stress är mobiliserad energi som förbereder oss för kamp eller flykt och även om stressens karaktär har förändrats genom åren har inte vår fysik ändrats (Währborg 2009). Kamp och flykt responsen är naturens gåva för att vi ska kunna reagera fort och överleva hotet vi står inför, och vi reagerar på vår tids tigrar på samma sätt fysiskt som de tigrar vi en gång jagade i djungeln (Mcgonigal 2013). Vår tids tigrar verkar vara mer av den mentala karaktären än fysiska kamper för vårt liv.  trots det reagerar vårt kropp som det gällde leva eller dö.

Olika defintioner av stress
 Hans Selyes definition av stress som ”Kroppens respons på påfrestningar” 1936.
 Konflikt eller obalans mellan resurs och krav Cannon 1940-talet.
 Subjektiv upplevelse av stressoren avgör stressreaktion- James Skinner
 Orsak till stress är ingen bestämd faktor, individens varseblivning, tolkning och motivation avgör slutgiltig reaktion Chrousos & Gold 1991 (Peter Währborg , Stress den nya ohälsan , 2009 )
Hans Seyle var den person som definierade stress som vi oftast ser på det idag inom medicinen, en påfrestning rent biologiskt för kroppen. Han definierade buller, ljus, temperatur som stressorer som bidrog till strain, som skulle kunna översättas med ordet spänna åt och utvecklades till definitionen påfrestning av yttre stimuli som han också ansåg var en normal, vardaglig, del av en människas liv . Seyle kopplade även begreppet till en tidsaxel vilket
skapade en förståelse för vikten av återgång till det normala utgångsläget efter en påfrestning, återhämtning, den teorin fick namnet GAS generellt adaptions syndrom. Om inte återhämtning möjliggörs blir följden utmattning4 . Vi utsätts för stress, därefter sker en reaktionsfas och efter det en anpassnings eller återhämtningsfas5. När vi utsätts för stress reagerar vi rent biologiskt med exempelvis;
– Påslag av adrenalin, noradrenalin
– Hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar.
– Andningen ökar för att syresätta kroppen
– Smärttröskeln höjs
Funktionerna som sätts igång i kroppen är till för att skydda oss och få oss att agera fort.

Stressforskning har på senare år börjat intressera sig för den sociala interaktionen mellan människa och miljö (Währborg 2009). Forskningen ser också människan som en person som besitter ett antal resurser såsom hälsa, gener, socialt stöd, socioekonomisk status, självbild och utsätts i vardagen för ett antal krav på jobbet, i skolan, i familjen etc. Är dessa i obalans en längre tid uppstår negativ stress, stress som kan få utfallet ohälsa .

Det kan också vara tvärtom om kraven i miljön i miljön är för låga skapas tristess om individens resurser är högre än de angivna kraven ett exempel på det är arbetslöshet eller arbeten som är monotona och inte stimulerar människans potential tillräckligt (Währborg 2009). Resurser och krav behöver, enligt Stressmedicinska institutet, vara i balans för att vi ska kunna hantera våra liv på ett hälsosamt sätt och har större förmåga att växla mellan gas och broms.
God stress (Eustress) och negativ stress (Distress) verkar vara relaterat till vårt sätt att hantera den situation som vi upplever som stressande vilket får konsekvenser för vår prestation. God stress bidrar till att skapa motivation genom att vi blir mer alerta. Vad som är god stress och negativ stress är högst subjektivt. För hårt pressade individer presterar dåligt och för lite pressade individer presterar också dåligt. Aurousal är relaterat till vår prestationsnivå och om vi är tända, vakna blir vi till viss del motiverade och presterar bättre och mer effektivt men det gäller bara till en viss gräns.

Därefter blir vi trötta, energilösa och om vi pressar oss hårdare utan att ta hänsyn till signalerna kan vi drabbas av ohälsa och i värsta fall bränna ut oss (Währborg 2009).

Tips för hälsofrämjande arbetsplatser .

Hälsa vems ansvar?

Är det individens, arbetsgivarens eller samhällets ansvar att människors hälsa är god?
Vi tillbringar mycket tid på våra arbetsplatser under vår livstid och villkoren på arbetsplatsen kan antingen främja hälsan eller stjälpa den. Ledningsarbetet påverkar individens förutsättningar och förmåga att behålla balans mellan privatliv och arbetsliv, mellan förmåga och krav.

Hälsa på arbetsplatsen ser arbetsplatsen som en arena där ledningen tar ett ökat ansvar för hälsofrågor som hänger ihop med arbetsklimat, kvalitén och effektiviteten. För verksamhetens strategiska arbete handlar det om att skapa bra förutsättningar för arbetsplatsen i stort, att ta ansvar för hälsofrågor på individ, grupp och organisationsnivå (Öquist 2008). Ett beslut från ledningen kan påverka både grupp och individ och kopplat till hälsofrämjande arbete kan det skapa förutsättningar eller möjligheter för individen själv att påverka sin hälsa, gruppen att påverka sitt klimat och ledningen att stötta processen, skapa rätt handlingsplaner, implementeringar och styrning och annat strategiskt arbete.

Hälsa på arbetsplatsen som idé (Winroth & Rydqvist 2010) ser arbetsplatsen som en arena där ledningen tar ett ökat ansvar för hälsofrågor som hänger ihop med arbetsklimat, kvalitén och effektiviteten t.ex. strategiska arbete handlar således om att skapa bra förutsättningar för arbetsplatsen i stort, att ta ansvar för hälsofrågor på individ, grupp och organisationsnivå.

Individen i verksamheten är utifrån en hälsofrämjande synvinkel eller utgångspunkt en viktig resurs. Mår inte individen bra mår inte verksamheten bra och tvärtom. Hälsofrämjande arbete handlar om att skapa rätt insats som bidrar till ökad hälsa. För att veta vad du bör göra på arbetsplatsen är det viktigt att skapa en nulägesanalys för att sedan analysera behovet eller om insatsen är möjlig. Insatserna bör sedan utvärderas och vara väl målinriktade för att få bästa effekt på beteende och hälsoområdet.

Hälsofrämjande arbetsplatser består av strategisk ledning och styrdokument, organisationskultur och ledarskap, hälsofrämjande aktiviteter för personalen och tillgång till företagshälsovård. Arbetet utgörs ofta som en stödprocess till ledarskap, avdelningschefer eller medarbetare på initiativ från ledning med antingen interna eller externa aktörer (t.ex. hälsovetare/konsulter). De kombinerade satsningar som görs för att förbättra arbetsorganisation och arbetsmiljö, främja delaktighet bland anställda i hälsoaktiviteter samt uppmuntra personligutveckling med utgångspunkten att hälsa är en resurs. I hälsofrämjande organisationer fokuseras det på möjliggörande till god hälsa. Möjliggörande är ett nyckelord för hälsofrämjande arbetet. Den vetenskapliga disciplinen för tillämpningen kallas för hälsopromotion.

”Hälsopromotion är den process som möjliggör för individer, grupper, organisationer och samhällen att öka kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättra den” (utarbetad vid 2:nd Nordic Health Promotion Research Conference in Stockholm, Hässelby, 1998).

Verksamhetens sätt att leda och vara påverkar människornas hälsa och vilken eller vilka former av hälsoarbete som bedrivs och omvänt så påverkar människorna verksamheten genom diverse faktorer så som arbetsinsats, kompetens, engagemang . På så sätt kan delarna verksamhet, hälsa, hälsoarbete ses som komplementära och kan inte ses som enskilda delar utan påverkar hela tiden varandra. (Winroth & Rydqvist 2010).  Med hjälp av systemteorin identifieras friskfaktorer på de olika nivåerna organisation, grupp och individ för att omsätta dessa till praktisk handling.