Etikettarkiv | hälsa

När tar oro slut?

007Stress är oundviklig, vi utsätts för den dagligen. MEN…Stress kan också betraktas som livsnödvändig eftersom den får oss att reagera på akuta hot och får oss att reagera kraftfullt fysiskt och psykiskt. Vi blir taggade, presterar optimalt (!)… men bara om vi kan hantera stressen väl och inte gå under av de symtom eller distraktioner som den lockar fram i oss. Det vill säga om vi har förmågan att hantera stressen och se den som en hjälp för oss att skärpa sinnen och vår kraft för att klara av utmaningar vi ställs inför och i teorin låter det ju enkelt men…
Idag har vi lite andra tigrar än vad som fanns när vi levde i jägar- och samlarkonstellationer. Samhället har ändrats men inte vår reaktion på hot. Det är väldigt svårt att veta när hotet är över. När ska jag sluta älta, grubbla, oroa, tänka, fundera eller tänka ”tänk om” och ”får jag jobb/lägenhet/sova inatt/ vila någongång från kontorets travar av papper” eller vad det nu kan vara. Det sammanvävs med en rad olika kravbilder inifrån och utifrån. Vi har ett behov av att finnas till och känna meningsfullhet eller skapa meningsfullhet vilket kan generera en ny typ av stress där vi hela tiden ska utvecklas, prestera väl och visa upp oss. Vi jagar meningen, vi jagar framtiden och hoten eller stressen har inga gränser. Det kanske är så mycket viktigare idag att blir bra på att sätta gränser, att träna på sätt att slappna av mentalt och hantera orostankar/ältande etc.
Har du någongång blivit uppmärksam på när en tanke eller känsla som är av negativ karaktär gått över till en positiv känsla och tanke? Just det där ögonblicket? Vad är det egentligen där i det ögonblicket som händer då i ditt sinne eller gjorde du något speciellt?

Annonser

Strukturella möjliggöranden möter individuella resurser = Framgång och Hållbarhet

Stresshantering genom mental träning… Hmmm, vad menas med det?

Mental träning handlar om att skapa goda förutsättningar att hantera motgångar och medgångar, att optimera dina resurser till det tillfälle då det krävs. Jag gillar att kalla det mentalt gym, det du tränar på mattan tar du sedan med dig ut i verkligheten och anpassar till den rådande situationen. Du tränar din hjärna att hantera förändringar att flexibelt hänga med i förändringens vindar utan att gå av. Med en lagom spänningsnivå.tree_whisper

Mental träning handlar om att skapa en process, ett nytt sätt att ta sig an livets med och motgångar. Mental träning är allt som inte är fysisk träning, det mentala gymmet. Med övertygelsen om att allt kan utvecklas hela tiden är det lätt att bli stressad över att utveckling går långsamt. Mental träning handlar lika mycket om att låta processen ta tid som att utmana sin komfortzon. Träning av dina mentala processer kan förändra hela din verklighet, ditt sätt att leva. Skapa tro och mening, omvärdera, börja leva ett värderingsstyrt liv och se världen med nya ögon.

Ta chansen att lära dig stresshantering genom mental träning. Vänta inte till den dagen du redan känner av stora portioner stress. Tänk lite att det är som att lära sig simma. Det kan rädda dig från att drunkna den dagen du behöver det. Den dagen vi hamnar i en situation där simningen kan rädda oss från att drunkna behöver vi kunna simma väl och vara starka i de starka strömmarna, hålla oss uppe tills vi kan ta oss i land eller hålla oss flytande tills havets stormar lagt sig. Har vi förmågan och övat på att simma kommer vi kunna ta oss ut situationen bättre än om vi inte kunnat simma, eller om vi inte tränat upp dessa egenskaper har vi inte heller  styrkan att orka med strömmarnas kraft.

Att ägna tid och utvecklat förmågan att använda sina inre resurser, arbeta med kognitiva strukturer, ägna tid åt att sänka stressnivån är inte alls waste of time och är hälsofrämjande och förebyggande på samma gång. Du håller dig flytande och vet vilka verktyg du kan använda i olika situationer. Din upplevelse av världen formar din verklighet och det finns många sätt att träna dina mentala processer för att du ska må så bra som möjligt och hitta din äkta glädje. I glädjen finner du din passion, dina JA och det vi kallar motivation. Attraktionsnivån i dina målsättningar skapas utifrån Motivation.

För dig som är arbetsgivare, och vill arbeta hälsofrämjande och skapa ett bra klimat motståndskraftigt för förändringar och stresspåfrestning, handlar det om att skapa förutsättningarna för medarbetare att påverka sin situation, arbeta med delaktighet, skapa möjligheter till utveckling i relation till kompetensnivån, kommunicera värderingar och tydlighet i målsättning bland annat.

På individ och organisationsnivå är det olika strategier och det handlar om att arbeta med strukturella förutsättningar och möjligheter parallellt med individens egenmakt och stresskompetens för att skapa hållbara företag.

Det är framtiden!
http://www.stresskompetens.com

En efterlängtad comeback Träna din hjärna En workshop om hur du kan öka din viljestyrka

Träna din hjärna
En workshop om hur du kan öka din viljestyrka 13 MAJ KL 17-30- 20.30
450:- inkl moms.
3 TIMMAR AV HJÄRNGYMPA
VÄSSA DIN VILJESTYRKA

Linda & Camilla

Linda & Camilla

Viljestyrkan är bryggan mellan tanken och handling. Det där gapet kan vara olika stort och med en god balanserad självkontroll/viljestyrka får vi gjort det vi längtar efter: Vi blir också bättre på att sätta gränser vilket får effekter på din förmåga att hantera stress, samt tränar upp ett konstruktivt förhållningssätt till livets alla utmaningar i vardagen och yrkeslivet.
Vår plastiska hjärna formas till stor del av erfarenheter, handlingar, och vårt sätt att tänka.
Viljestyrka går att träna upp och forskningsbaserade metoder och verktyg ligger till grund för den här workshopen där du får med dig ett träningsprogram hem för att börja träna direkt i din vardag och yrkesliv.
En workshop för alla som behöver knep för att öka självkontrollen för att motivera sig bättre, sluta skjuta upp saker, bryta (o)vanor, skapa mer balans i sitt liv.
Du får med dig metoder och verktyg för HUR du ska träna din hjärna för ökad viljestyrka. Teori blandas med användbara övningar för att nå långsiktiga resultat.
OBS! Det krävs ett visst mått av viljestyrka för att vara med eftersom du behöver anmäla dig till e-mail adresserna nedan. Anmäl dig idag, begränsat antal platser!
Arrangörer och workshopledare
Hälsovetare & Stresskonsult – Linda Behrmann Stresskompetens – Hälsa I Balans
Hälsokonsulten Camilla Rova – Hälsa, Livsstilskompetens och Matglädje
Plats: Entrepreneurial Hive Östra Larmgatan 16
Anmälan: Linda.behrmann@gmail.com & Camilla.rova@gmail.com Skriv namn, kontaktuppgifter och antal platser ni vill boka http://www.stresskompetens.com http://www.camillarova.se

kontorslandskap mer sjukskrivningar?

En repris eller vad säger vi – Åter en studie om kontorslandskapets inverkan på vår hälsa.
Kontorslandskapens distraherande miljö skapar stress. När vi hela tiden blir avbrutna och behöver använda mycket av vår energi till att stänga ute det som brusar och avbryter oss – vår beslutsamhetsmuskel blir trött och kvalitet i arbetsuppgifterna lackar efter.
Det här har uppmärksammats och  företag har startats inom mental ergonomi där visionen är att vi anpassar arbetsplatsen efter hjärnans funktion och skapar gynnsamma förhållanden för hjärnan ska fungera optimalt så vi kan fokusera bättre och skapa bättre kvalitet i det faktiska arbetet.

Nedanstående länk från stressforskning.se har sammanfattat en studie om kontorslandskapens påverkan på vår hälsa med mätverktyg sjukskrivningar. De skriver ”En av slutsatserna var – inte helt överraskande – att infektionsrisken ökar när man placerar många människor i samma rum och att även stressrisken kan öka i större utrymmen med många olika ljud och minskad integritet.”

http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/%C3%B6kade-sjukskrivningar-med-kontorslandskap-1.169007

Vad är stress?

Den medicinska och den psykologiska definitionen skiljer sig åt. Begreppet stress har ingen allmän bestämd definition enligt boken Stress och den nya ohälsan av Peter Währborg (2009). Svårigheten om enighet i definitionen beror på svårigheter att mäta stressen eftersom den påverkar oss olika samt att stress till viss del är ett mentalt fenomen och mäts genom självskattning samt olika vetenskapliga inriktningar oenighet om mätbarhet och definition. Den typen av stress när det är svårt att hinna med, tappa känslan av kontroll är en upplevelse av stress och därmed något subjektivt . Men stress är någonting som inte enbart sker mentalt utan även fysiskt (Währborg 2009).

Självskattning, observation men också mätning av blodtryck, kortisolnivåer samt blodprov och hormonhalter kan vara mätningar som görs rent medicinskt när stress ska mätas objektivt (Währborg 2009).
Stress är mobiliserad energi som förbereder oss för kamp eller flykt och även om stressens karaktär har förändrats genom åren har inte vår fysik ändrats (Währborg 2009). Kamp och flykt responsen är naturens gåva för att vi ska kunna reagera fort och överleva hotet vi står inför, och vi reagerar på vår tids tigrar på samma sätt fysiskt som de tigrar vi en gång jagade i djungeln (Mcgonigal 2013). Vår tids tigrar verkar vara mer av den mentala karaktären än fysiska kamper för vårt liv.  trots det reagerar vårt kropp som det gällde leva eller dö.

Olika defintioner av stress
 Hans Selyes definition av stress som ”Kroppens respons på påfrestningar” 1936.
 Konflikt eller obalans mellan resurs och krav Cannon 1940-talet.
 Subjektiv upplevelse av stressoren avgör stressreaktion- James Skinner
 Orsak till stress är ingen bestämd faktor, individens varseblivning, tolkning och motivation avgör slutgiltig reaktion Chrousos & Gold 1991 (Peter Währborg , Stress den nya ohälsan , 2009 )
Hans Seyle var den person som definierade stress som vi oftast ser på det idag inom medicinen, en påfrestning rent biologiskt för kroppen. Han definierade buller, ljus, temperatur som stressorer som bidrog till strain, som skulle kunna översättas med ordet spänna åt och utvecklades till definitionen påfrestning av yttre stimuli som han också ansåg var en normal, vardaglig, del av en människas liv . Seyle kopplade även begreppet till en tidsaxel vilket
skapade en förståelse för vikten av återgång till det normala utgångsläget efter en påfrestning, återhämtning, den teorin fick namnet GAS generellt adaptions syndrom. Om inte återhämtning möjliggörs blir följden utmattning4 . Vi utsätts för stress, därefter sker en reaktionsfas och efter det en anpassnings eller återhämtningsfas5. När vi utsätts för stress reagerar vi rent biologiskt med exempelvis;
– Påslag av adrenalin, noradrenalin
– Hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar.
– Andningen ökar för att syresätta kroppen
– Smärttröskeln höjs
Funktionerna som sätts igång i kroppen är till för att skydda oss och få oss att agera fort.

Stressforskning har på senare år börjat intressera sig för den sociala interaktionen mellan människa och miljö (Währborg 2009). Forskningen ser också människan som en person som besitter ett antal resurser såsom hälsa, gener, socialt stöd, socioekonomisk status, självbild och utsätts i vardagen för ett antal krav på jobbet, i skolan, i familjen etc. Är dessa i obalans en längre tid uppstår negativ stress, stress som kan få utfallet ohälsa .

Det kan också vara tvärtom om kraven i miljön i miljön är för låga skapas tristess om individens resurser är högre än de angivna kraven ett exempel på det är arbetslöshet eller arbeten som är monotona och inte stimulerar människans potential tillräckligt (Währborg 2009). Resurser och krav behöver, enligt Stressmedicinska institutet, vara i balans för att vi ska kunna hantera våra liv på ett hälsosamt sätt och har större förmåga att växla mellan gas och broms.
God stress (Eustress) och negativ stress (Distress) verkar vara relaterat till vårt sätt att hantera den situation som vi upplever som stressande vilket får konsekvenser för vår prestation. God stress bidrar till att skapa motivation genom att vi blir mer alerta. Vad som är god stress och negativ stress är högst subjektivt. För hårt pressade individer presterar dåligt och för lite pressade individer presterar också dåligt. Aurousal är relaterat till vår prestationsnivå och om vi är tända, vakna blir vi till viss del motiverade och presterar bättre och mer effektivt men det gäller bara till en viss gräns.

Därefter blir vi trötta, energilösa och om vi pressar oss hårdare utan att ta hänsyn till signalerna kan vi drabbas av ohälsa och i värsta fall bränna ut oss (Währborg 2009).

Påminn dig om dina varför på din livsresa och byt kurs om nödvändigt…

Brain boosters för mental hälsa

Precis som du tränar kroppen kan du träna hjärnan och dina mentala processer. Det lättaste sättet att göra det är att skapa utrymmen för nya stimuli för hjärnan och utmana sina mentala processer, tanke, känsla och handling.

Att öva varje dag en period ger effekter och ändrar dina tankespår eftersom
hjärnan är plastisk (formbar och föränderlig genom erfarenheter) – under ständig utveckling och förändring. Mental träning har effekt. Inom till exempel idrottsvärlden har man visat det med mätbara resultat. Hur vi tänker skapar vår uppfattning om hur vi är, om hur vi mår och har det – i vissa fall också om hur verkligheten är. Idrottare vet hur viktigt det är med den rätta känslan, hur vi känner oss skapar förutsättningar för att prestera bra den dagen. Den kunskapen kan vi i arbetslivet och vår vardag ta till oss och nyttja för att prestera och skapa en balans mellan resurs och krav.
Genom att stärka dina mentala förmågor kan du förändra din bild av dig själv och din förmåga, väcka sovande potential, finna kraft i situationer då du tidigare känt dig orkeslös, må bättre och uppleva tillfredsställelse i en tillvaro som rör sig i riktning mot dina livsmål.
I svackorna påminner jag mig själv om mitt varför, det som gjorde att jag ville nå mina livsmål från början och påminner mig själv.
Det är viktigt  i min roll i stresskompetens – hälsa i balans att skapa forum för att förebygga utbrändhet, okontrollerbar stress och medvetandegöra kunskaper och tekniker om hur man kan hantera stress i  vardag och yrkesliv.

För några år sedan skulle jag aldrig frivilligt anta en sådan här roll, att föreläsa , tala eller engagera från ”scen”. Nu använder jag min nervositet kontrollerat genom mentala träningsknep som en drive för att prestera.

Jag lever mig numera igenom alla känslor, jobbiga eller inte och låter de vara som de är, jag väljer numera att inte fly ifrån dem och önska mig ur situationens obehag och när jag minns att jag inte kommer dö av paniken och rusande hjärta minns min kropp, känslor och tankar att det gjorde jag inte förra gången heller och att lite stress i den här situationen triggar mig. Och jag då blir lugnare, säkrare och litar på mig själv. Jag förstärker tilliten, lyssnar lite mer på den och inte enbart på min inre domares bedömningar…

Centrerar mig genom att andas lite djupare, landar i kroppen och stannar upp i det ögonblick som alltid är livet- nämligen Nu.

Här snackar jag om nycklar till viljestyrka, om beslutsamhet, motivation och att mål utan handlingsplaner bara blir önskningar.

en annan intressant sak
Kopplingar finns mellan bättre hälsa, välbefinnande, välmående mentalt och fysiskt genom att ägna tid åt kulturella aktiviteter, se en utställning, skapa, delta i en gemenskap (förening t.ex.), uppleva konserter och kulturutbud helt enkelt. Det är viktigt för hälsoeffektens skull hitta något som tilltalar dig. För mig är det att uppleva live musik och fina tavlor/skulpturer som gäller för att boosta min hjärna och ge hälsan näring.

Mat som friskvård – inspiration!

Jag har länge haft ett stort intresse för naturmedicin och som en del av det har ett stort intresse för kostens betydelse för människans välbefinnande, hälsa och funktioner i kroppen.

Mat är ett känsligt ämne och det finns många olika teorier om vilken kost som är bäst och olika dieter kommer och går allteftersom nya rön dyker upp och människor förespråkar dieter som fungerat för dem.
Jag tror att vi ska äta det vi mår bra av på lång sikt, äta mat som gör att vi bibehåller energi och fokus. Kort och gott mat som är bra för kroppens alla funktioner och inte minst hjärnan.
För att redogöra vad det kan vara för mat som får oss att få mer energi, må bättre och som får hälsofrämjande effekter på kroppen finns massor med bra böcker. Läk dig själv med Andrew Weil & Sanna Edhins bok Sannas Matbok. för den självläkande människan är två exempel.

Först och främst behöver vi fett och vi behöver fett av god kvalitet för att orka och för att vår hjärna ska må bra. det är kvaliteten på fettet som avgör.
Byt ut alla dina oljor i dina köksskåp och i din matlagning mot cocosolja.
Använd olivolja eller ekologisk kallpressad rapsolja i din sallad, kalla rätter då bibehåller de både smak och effekter.
Ät mycket nötter och ät gärna mer avocado i sallader eller som enskilt mellanmål eller som tillbehör. Fett som finns i dessa livsmedel reparerar myelinet, ett ämne som isolerar nervbanorna. Ju bättre isolering desto snabbare skickas informationen mellan nervcellerna.

Ät mer grovt bröd, fullkorn, surdeg funkar också bra. Ät fiberrik havregryn med äpple, russin eller nötter på som frukost.
Tillsätt bönor, linser och bulgur i din sallad för mer näringstäthet och för att göra sallad till en huvudrätt med massor med friska, krispiga och goda grönsaker.
TÄNK PÅ! Protein är inte enbart från djurriket utan vegetabiliskt protein finns i  bönor t.ex. och är spännande mat eftersom det finns så många olika sorter du kan variera. gör gärna en god dressing till din sallad – mixa avocado, olivolja. citron och örter. MUMS!

Ät mer blåbär och granatäpple t.ex. Gör Smoothies ett perfekt sätt att få i sig mera bär och antioxidanter!
Blåbär ger effekter på hjärnan eftersom de innehåller så mycket antioxidanter vilket kan leda till bättre syn och bättre minne.
Hjärnans åldrande bromsas av Grönsaker, nyttiga fetter och kryddor som curry, gurkmeja tex. (studie om det skriven av svt.se http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gurkmeja-gav-effekt-mot-alzheimers på länken).

Hjärnan har ett konstant behov av kalium det finns mycket i grönsaker. Brist på kalium minskar signalöverföringen i hjärnan och mängden information som hjärnan kan ta emot
Det är dock särskilt viktigt att understryka att effekterna blir bättre och kraftfullare om du kombinerar dem med att röra på dig och stimulera hjärnan med olika miljöer, kultur och korsord eller annan hjärngympa.

Lycka till! Bild