Arkiv

måste dela med mig av en så fantastiskt god smoothie

Ibland känns det segt att lira ihop något att äta, särskilt om man har vart ute dagen innan 😉

Då brukar jag göra smoothie.  Idag blev den grym så jag måste dela vad som snurrades ihop med stavmixern.

Alpro soy ris&coco (rismjölk) + 1banan + frusen mango i bitar + kakaosmör= SUPERGOTT

Enjoy!

Annonser

att vara utsatt för vardaglig stark stress…

Jag har under en tid haft en nära relation med en som mår dåligt och det skapar så mycket stress hos mig själv att jag inte kan påverka den här personen till att må bättre i sin vardag och att sluta välja destruktiva vägar i livet.
Det är så sorgligt att inse att det enda jag kan göra är att försöka vara stark själv och att erbjuda mitt stöd. Men den vardagliga stressen, oron att inte veta om hen kommer eller inte kommer när vi avtalat tid, inte veta om hen tar sitt ansvar när det verkligen gäller osv. påverkar såklart alla i omgivningen. Det är svårt att vara ett stöd då, när hens situation orsakar så mycket stark vardaglig stress.
Jag fokuserar på mina saker, tar en dag i taget och mina saker, men det finns ett stort tomt hål som fylls med oro som jag i dagsläget försöker hantera.

Genom att 1) ha rutiner, äta bra och vara ute så mycket jag orkar

2) Umgås med mina djur och plantera växter på balkongen

3) acceptera känslorna och prata om dom – alla kan må dåligt ibland och vissa stunder behöver jag prata om det så jag också kan få stöd i min oro.

Till det har jag mina kompisar – den mentala träningen som utmanar min oroshjärna att trampa upp konstruktiva stigar och samtidigt tänka att det är OK att vara depp men ta vara på det som gör dig Pepp!

skapar din arbetsmiljö förutsättningar att använda din hjärnas kapacitet?

http://m.gp.se/nyheter/sverige/1.2698339-forskare-multitasking-en-katastrof-for-hjarnan

I gp (artikel i raden ovanför) kunde jag imorse läsa om forskarnas larm om hur kontorslandskap gör oss mer ineffektiva på jobbet. Därtill ökar sjukskrivningar oftare i kontorslandskap än när människor arbetar alena på eget kontor.

Vi får oftare huvudvärk, blir avbrytna,  måste hitta den röda tråden igen… inte bara en gång utan över 10ggr på en arbetsdag. :O

På stresskompetens har vi påtalat detta länge och det är viktigt att forskningen om hjärnan inte är ett parallellt spår av kunskap utan att det integreras i arbetsmiljön. I USA finns redan företag som hyrs in med titlar som mental ergonom, de utövar alltså rent praktiskt bättre arbetsmiljö för hjärnan.

Hur ser din mentala arbetsmiljö ut .. hjälper den din hjärna att använda sin kapacitet eller stjälper den förutsättningarna?

3 minuters andningsövning

* Sätt dig på en stol eller ett mjukt underlag, slut dina ögon och rikta blicken inåt.
* Rikta uppmärksamheten mot vad som pågår inom dig:
Vad upplever du just nu? Hur känns det i kroppen? Vilka tankar lägger du märke till? Var finns dina tankar just nu – är de fortfarande i det som hände igår eller det som ska hända sedan? Eller du kanske planerar du något som ska bli till eller är tankarna i orosspåren för framtiden? Vilka känslor upplever du just nu? Vilka fysiska förnimmelser har du i kroppen?
* Rikta nu uppmärksamheten på din andning och hur du upplever andningen i kroppen.Var känns den?
* Försök inte att kontrollera andningen. Bara observera. se om du kan iakta din andning som om den bara hände.
* Fokusera på förnimmelserna i magen, kan du känna hur diafragman/magen höjer sig när du andas in och hur den sänker sig när du andas ut.
* Expandera nu din uppmärksamhet till kroppen som helhet. Hur känns det? Kan du känna hela din kropp och hur den tar plats på stolen och fötterna mot golvet – precis hela kroppen samtidigt?
Kan du känna rymden/platsen du tar i rummet. Kan du uppleva din kroppshållning, ditt ansikte och kontakten med det underlag du sitter på genom att rikta uppmärksamheten till hela din kropp?
Försök att känna efter hur det känns här och nu – utan att ändra någonting.
Bara observera.
Rikta din uppmärksamhet utåt igen och till rummet och här och nu. Se om du kan behålla känslan av medvetenhet och uppmärksamhet under dagen i det du gör.

Sticka dig till bättre hälsa

Hur håller vi oss friska. Enligt en del studier så påvisas effekten på hälsan genom att vi har ett fritidsintresse, en hobby och kanske är det det där med att ha en meningsfull och för individen intressant fritid/liv som håller oss friska och får oss att stå emot stress. Ett intresse kan fungera som en oas som reducerar stress och främjar hälsa. Här följer en artikel om stickandets effekter på vår fysiska och mentala hälsa. ❤ trevlig helg från mig på stresskompetens. ❤


http://www.treehugger.com/culture/dont-stop-knitting-its-keeping-you-healthy.html

motivation och dess inverkan på stressmanagement…

 

Motivation för oss framåt

Motivation är enligt min definition det där bränslet, drivkraften som för oss framåt i motgångar. Vi rör oss liksom på ett kontinuum av mindre eller mer motivation olika dagar beroende på vår dagsform, vilken händelse eller situation vi ställs inför och kan vara tätt förnippat självkänsla. Motivationen verkar enligt min tolkning av Hassmen m.fl (2006) i boken Idrottspsykologi tätt förknippat med kontrollokus där de skriver att en individ med yttre kontorollokus  är omständighetsstyrd och kontrollen ligger utanför sig själv.
En person med yttre kontroll lokus kan lägga lika stor möda att anstränga sig att förbättra sina resultat men skyller på slumpen, ödet omständigheterna eller att det är andras ansvar att det går som det går tillskillnad från en person med inre kontroll lokus som oftare är bättre på att söka information aktivt om sin omgivning, de är också bättre på att välja ut relevant information, och använda den på ett konsekvent sätt, advekat sätt (Hassmen m. fl 2006). De söker sätt att förbättra sin egen påverkningsgrad i sammanhanget. En individ med inre kontrollokus förbättrar sina egna färdigheter istället för att vänta in eller skapa rätt omständigheter (fritt tolkat av Hassmen m.fl 2006).
Att vara resursstyrd med uppmärksamhet på yttre faktorer kan möjligen skapa mindre motiverade individer tillskillnad från att se till vilka inneboende resurser som finns som kan förstärkas.
När det kommer till stresshantering kan det handla om att en person som har inre kontrollokus tar ansvaret att föbättra sin förmåga att lyssna på kroppen, sina reaktioner och på andra i omgivningen för att hitta strategier i sitt förhållningsätt till det som stressar. Är det en annan person som stressar så är det bara det egna förhållningsättet som kan påverkas om inte den andra människan lyssnar på önskemål om huruvida individen vill att den andre ska betee sig.
Motivationen kan tryta vissa dagar och personer som har tränat upp sin inre kontroll lokus har möjligen lättare att se till sin egen insats och hitta framgångsfaktorer som bidrar till tidigare genomförda utmaningar i det stora och lilla lättare än personer som har yttre kontroll lokus.

Motivationen kan höjas genom att formulera mål.
Vilket också är en stor del av mental träning och stresshantering. Om vi vet vart vi är på väg är det lättare att röra sig i rätt riktning är ett budskap som återkommer i mentala träningens litteratur ( se t.ex. (Hassmen m.fl, 2006), (Pensgaard, Anne Marte, 2000), Johnson, Urban & Carlsson, Björn 1999), (Dan Hasson 2010), (Uneståhl 2010). Mentala träningens metoder att skapa målbilder och visualisera dem tydligt och detaljerat är en motiverande process enligt förespråkarna eftersom hjärnan lättare förstår bilder än logiska resonemang. Det går helt enkelt inte menar de att intellektuellt intala sig själv till ett motiverat aktivt läge, där den psykiska energin är hög (Hassmen m.fl 2006) & (Uneståhl 2010).
Hjärnans språk är bilder och visulisering har vetenskapligt bevisats ha effekter på särskilt den kognitiva aspekten av prestationen när det handlar om att framkalla eller öka den psykiska energin i finmotoriska sporter tillskillnad från den grovmotoriska aspekten av förbättringar, eftersom det förbereder individen mentalt att vara i det faktiska ögonblicket deltajerat och koncentrerat. Studierna bygger på en teori som kallas symbolisk inlärningsteori ( Hassmen m.fl 2006). Symbolisk inlärningsteori har enligt författarna haft empiriskt stöd i en rad studier men studierna de hänvisar till är gjorda senast 1991. Men det här används i Uneståhls program i avspänning med tillämpningen att användas i stressfyllda situationer, skarpa lägen, med motiveringen att skapa positiva minnen av framtiden av annars obehagliga situationer t.ex. nervositet eller stort stresspåslag (Uneståhl 2010).

Hassmen m.fl beskriver (2006) tre kategorier där visualiering kan användas

  1. Förbättra färdigheter fysiskt
  2. Utveckla och förbättra perceptuella färdigheter såsom att lära sig använda strategier
  3. För att förbättra psykologiska färdigheter såsom målsättning, självförtroende, avspänningsreglering, självmedvetenhet, uppmärksamhetsfokus, kontroll av fysiologiska reaktioner.                                                       (Hassmen m.fl. 2006 s. 353).

Punkt 3 skapar en stor relevans för mental träning som en teknikträning i stresshantering eftersom viktiga aspekter i stresshantering är målsättning, arbeta med självförtroende, självkänsla, skapa medvetenhet om reaktionsmönster och sin inre dialog, observera sig själv och skapa kontroll över t.ex. nervositet eller ytlig andning.
Självkänslan, tron på sig själv och själförtroendet, tron på sig själv att klara av en situation har även de kopplingar till motivationen. Om jag inte tror mig klara av en situation minskar förmodligen chanserna att jag ska klara av den faktiska situationen eller ens anstränga mig att motivera mig till att prestera väl.

Motivation kräver en ganska stor portion viljestyrka efter att målet är utformat handlar det om att ta sig an det man satt upp som mål i form av delmål. Jag inspireras av utformandet av delmål av Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Delmålen gör prestationen hanterbar, begriplig men det är upp till varje individ att göra målen meningsfulla. Meningsfulla blir målen om det är våra mål som vi satt upp för oss själva och att det inte är någon annans mål som vi presterar inför. När indviden skapat sina mål utifrån sina värderingar och ”framtidsviljor” kallas det för inre motivation och det senare för yttre motivation. En inre motivation är en starkare drivkraft. Mindfulnessträning som blivit både ett sätt att träna mentalt och hantera stress och andra obehagliga känslor samt beteenden verkar träna det här genom att varje pass ska ledas av en intution från individen som tränar – det kan handla om att komma ner i varv, stärka uppmärksamhet etc. för att skapa en rikting med träningen samt att det skapar en tydligare förmåga att se utvecklingen av processen över tid.