motivation och dess inverkan på stressmanagement…

 

Motivation för oss framåt

Motivation är enligt min definition det där bränslet, drivkraften som för oss framåt i motgångar. Vi rör oss liksom på ett kontinuum av mindre eller mer motivation olika dagar beroende på vår dagsform, vilken händelse eller situation vi ställs inför och kan vara tätt förnippat självkänsla. Motivationen verkar enligt min tolkning av Hassmen m.fl (2006) i boken Idrottspsykologi tätt förknippat med kontrollokus där de skriver att en individ med yttre kontorollokus  är omständighetsstyrd och kontrollen ligger utanför sig själv.
En person med yttre kontroll lokus kan lägga lika stor möda att anstränga sig att förbättra sina resultat men skyller på slumpen, ödet omständigheterna eller att det är andras ansvar att det går som det går tillskillnad från en person med inre kontroll lokus som oftare är bättre på att söka information aktivt om sin omgivning, de är också bättre på att välja ut relevant information, och använda den på ett konsekvent sätt, advekat sätt (Hassmen m. fl 2006). De söker sätt att förbättra sin egen påverkningsgrad i sammanhanget. En individ med inre kontrollokus förbättrar sina egna färdigheter istället för att vänta in eller skapa rätt omständigheter (fritt tolkat av Hassmen m.fl 2006).
Att vara resursstyrd med uppmärksamhet på yttre faktorer kan möjligen skapa mindre motiverade individer tillskillnad från att se till vilka inneboende resurser som finns som kan förstärkas.
När det kommer till stresshantering kan det handla om att en person som har inre kontrollokus tar ansvaret att föbättra sin förmåga att lyssna på kroppen, sina reaktioner och på andra i omgivningen för att hitta strategier i sitt förhållningsätt till det som stressar. Är det en annan person som stressar så är det bara det egna förhållningsättet som kan påverkas om inte den andra människan lyssnar på önskemål om huruvida individen vill att den andre ska betee sig.
Motivationen kan tryta vissa dagar och personer som har tränat upp sin inre kontroll lokus har möjligen lättare att se till sin egen insats och hitta framgångsfaktorer som bidrar till tidigare genomförda utmaningar i det stora och lilla lättare än personer som har yttre kontroll lokus.

Motivationen kan höjas genom att formulera mål.
Vilket också är en stor del av mental träning och stresshantering. Om vi vet vart vi är på väg är det lättare att röra sig i rätt riktning är ett budskap som återkommer i mentala träningens litteratur ( se t.ex. (Hassmen m.fl, 2006), (Pensgaard, Anne Marte, 2000), Johnson, Urban & Carlsson, Björn 1999), (Dan Hasson 2010), (Uneståhl 2010). Mentala träningens metoder att skapa målbilder och visualisera dem tydligt och detaljerat är en motiverande process enligt förespråkarna eftersom hjärnan lättare förstår bilder än logiska resonemang. Det går helt enkelt inte menar de att intellektuellt intala sig själv till ett motiverat aktivt läge, där den psykiska energin är hög (Hassmen m.fl 2006) & (Uneståhl 2010).
Hjärnans språk är bilder och visulisering har vetenskapligt bevisats ha effekter på särskilt den kognitiva aspekten av prestationen när det handlar om att framkalla eller öka den psykiska energin i finmotoriska sporter tillskillnad från den grovmotoriska aspekten av förbättringar, eftersom det förbereder individen mentalt att vara i det faktiska ögonblicket deltajerat och koncentrerat. Studierna bygger på en teori som kallas symbolisk inlärningsteori ( Hassmen m.fl 2006). Symbolisk inlärningsteori har enligt författarna haft empiriskt stöd i en rad studier men studierna de hänvisar till är gjorda senast 1991. Men det här används i Uneståhls program i avspänning med tillämpningen att användas i stressfyllda situationer, skarpa lägen, med motiveringen att skapa positiva minnen av framtiden av annars obehagliga situationer t.ex. nervositet eller stort stresspåslag (Uneståhl 2010).

Hassmen m.fl beskriver (2006) tre kategorier där visualiering kan användas

  1. Förbättra färdigheter fysiskt
  2. Utveckla och förbättra perceptuella färdigheter såsom att lära sig använda strategier
  3. För att förbättra psykologiska färdigheter såsom målsättning, självförtroende, avspänningsreglering, självmedvetenhet, uppmärksamhetsfokus, kontroll av fysiologiska reaktioner.                                                       (Hassmen m.fl. 2006 s. 353).

Punkt 3 skapar en stor relevans för mental träning som en teknikträning i stresshantering eftersom viktiga aspekter i stresshantering är målsättning, arbeta med självförtroende, självkänsla, skapa medvetenhet om reaktionsmönster och sin inre dialog, observera sig själv och skapa kontroll över t.ex. nervositet eller ytlig andning.
Självkänslan, tron på sig själv och själförtroendet, tron på sig själv att klara av en situation har även de kopplingar till motivationen. Om jag inte tror mig klara av en situation minskar förmodligen chanserna att jag ska klara av den faktiska situationen eller ens anstränga mig att motivera mig till att prestera väl.

Motivation kräver en ganska stor portion viljestyrka efter att målet är utformat handlar det om att ta sig an det man satt upp som mål i form av delmål. Jag inspireras av utformandet av delmål av Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Delmålen gör prestationen hanterbar, begriplig men det är upp till varje individ att göra målen meningsfulla. Meningsfulla blir målen om det är våra mål som vi satt upp för oss själva och att det inte är någon annans mål som vi presterar inför. När indviden skapat sina mål utifrån sina värderingar och ”framtidsviljor” kallas det för inre motivation och det senare för yttre motivation. En inre motivation är en starkare drivkraft. Mindfulnessträning som blivit både ett sätt att träna mentalt och hantera stress och andra obehagliga känslor samt beteenden verkar träna det här genom att varje pass ska ledas av en intution från individen som tränar – det kan handla om att komma ner i varv, stärka uppmärksamhet etc. för att skapa en rikting med träningen samt att det skapar en tydligare förmåga att se utvecklingen av processen över tid.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s